PARKERS SKRIFTER. THEODOR PARKERx), det nittonde seklets Luther! — Hvilken religionens, bildningens och frihetens vän känner ej sitt hjerta slå med krafugare, lifsfullare slag vid ljudet af detta namn? Hvad ar han då gjort denne märkvärdige man, hvars rykte redan går öfver all land både i nya och gamla verlden? Han har talat sanning — från predikstolen. Han har talat till sitt folk, sin tid. sina åhörare, han har vågat gissla sin tids synder. Han har återförmält religionen med det praktiska lifvet. Vi säga dterförmält, ty de hafva varit förenade en gång förr under katolska kyrkans välde. Katolicismens grundtanke var, alt religionen skulle genomtränga och helga lifvet, alt menniskan i all sin handel och vandel städse skulle ha Gud för ögonen. Men Gud utträngdes snart af helgon, påfvar och prester: religionen, i stället att genomtränga och besjäla lifvet, förslafvade det och sänkte mensklighelen i hierarkiens bojor. Det var mot detta det praktiska lifvets slafveri under religionen, representerad at prestväldet. protestantismen protesterade. Men denna protest har under tidernas lopp urartat till ren äktenskapsskilnad. Religionen har blifvit en blott söndagsreligion och det praktiska lifvet ett prosant hvardagsarbete. katoliken bad, arbetade -och syndade om hvartannat alla sju dagarna i veckan; protestanten arbetar och syndar sex dagar i veckan, dermed har hans religion mgenting att beställa; men på den sjunde — ja då kan han, om han vill, gå i kyrkan och höra en predikan enkom för söndagen, utan sammanhang med veckoarbetet eller veckosynderna. Praktiskt lif sex dagar utan religion, opraktisk religion en dag. Gud har dragit sig tillbaka ur verldshvimlet och sitter nu i kyrkau och — sofver: vill du vara religiös, gack dit och gör sammaledes. Ett nytt reformationsarbele är börjadt, en protest mot de protestantiska kyrkornas opraktiska, traditionella, form Fa söndazskristendom är inlagd, ett nytt äktenskap mellan religionen och lifvet är stiftadt — af THEODOR PARKER. Se der hans plats och betydelse inom den religionshistoriska utvecklingen. Han har icke velat bilda en ny sekt, han har icke tillagt några nya dogmer till kyrkans och statens auktoriserade kristendom: men han har velat återföra denna till kristi kristendom. — Men, säger man, af cn så storarted, praktisk-religiös verksamhet borde ock några stora praktiska resultater kunna upovisa-. Nåväl, vi kunna redan uspvisa tvänne fakta. Fyra millioner befrivde slafvar välsigna PARKERS namn, och i dessa dagar framlägges för kongressen i Washington en petition från Am rikas qvinnor om rösträtt. För dessa båda ider. slalvens befrielse och erkännandet af qvinnans medborsarrätt i staten, kämpade PARKER med sin ljungande vältalighets hela styrka. Många tänkare, det är sannt, hafva före PARKER tänkt de sanningar, för hvilka han kämpat, många talare hafva före honom utialat dem både från lardomens kateder och solktribunen: men han har uttalat dem från predikstolen, han har uttalat sanningarna i religionens namn, han har förmediat deras öfvergång från förståndsfakta till takta i folkets religiösa medvetande: han har upphöjt idårnaätll moralisk magt och derigenom satt i rörelse den mäktigaste häfstång verlden eger. Men må hans ezna arbeien föra ans talan. Redan har Tyskland med entusiasm på sitt språk tillegnat sig ala hans arbeten. I vårt land hafya ännu blott 3:ne delar utkommit, men dessa hafva dock redan varit nor at äfven här göra PARKERS namn kant och vördadt. berföre och då vi från den grån de frihelsvån, hvilkens skickliga penna skänkt oss dessa trenne öfversättningar, icke tor le hafva flere att hoppas, våga vi ett försök att fullfölja det påbörjade arbetet, i det vi för svenska allnnheten sramlagga följande prenumerationsanmälan, förlitande oss på en kraftig uppmuntran från alla religionens, sanningens och frihetens vanner. Upsala den 15 Februari 13866. Victor Pseiss. 5) Född nära staden Lexington i staten Massachusetts år 1810, död i Florens 10 maj 1860. Suhskriptions-Anmäl Suhskriptions-Anmälan. Undertecknad, som öfvertagit det ekonomiska bestyret med utgifvandet af PARKERS Skrifter, får härmed inbjuda den vördade allmänheten till subskription å 4 detar i svensk öfversättning af anförda skrifter. Innehållet i dessa delar utgör ett urval af sådana den frejdade mannens predikningar och tal, hvilka, af mera rent universell harakter, icke särskildt asse amerikanska förhällanden. utan träfla, röra, hänföra och uppbygga den civiliserade menniskan i hvilken verldsdel och hvilket land som helst. Med följande, redan för tryckning färdiga, predikningar och tal har utgifvaren för afsigt att öppna den här anmälda samlingen: : Om Kristi, Kyrkans och Samhällets Kristendom; — Om det förgängliga och oförgängliga i Kristendomen, tal vid en prestrigniny:; — Om qvinnans offentliga verksamhet; — Om strig; — ierikus politiska bestämmelse och tidens tecken; — Om följderna af en omoralisk lefnadsprincip och ett falskt begrepp om lifvef; — Åhn mjödhumlas tankar om rerldens plan och ändamål: — Om Jesu förhållande till sin tid och alla tider; — Om odudligt Uf; — Om ssderdomen: — Om falsk och sann teologi; — Om skönhet i materiens rerld. betraktad såsom en Guds uppenbarelse; — m köpmän; — ÅOm de farliga klasserna i samhället; — Om folkets offentliga nymnsostran; — Om folkets husrudsynder. Hvarje del kommer att innehålla 22 å 25 ark stor 8:o, vackert tryck och papper, till ett pris for subskribenter af 2 rdr 50 öre eller för de 4 delarne tillsammans 10 rdr. Boklådspriset blir 3 rdr 25 öre å 3 rdr 75 öre för hvarje del. Om företaget, såsom man bör kunna taga för gisvet, vinner allmänhetens deltagande, komma PARKERS återstående arbeten att omedelbart efter de nu erbjudna delarne utgifvas. Säsnart 409 subskribenter blifvit tecknade, börjar arbetets tryckning, och är det beräknadt, att de 2 första delarae skola utkomma redan detta år och de begge andra under loppet af nästa år. i i Subskription å enskilda delar medgifves icke, utan måste den göras å alla 4 delarne. Subskriptionslistor finnas alt tiligå i rikets alla boklådor, derifrån uppgifter om subskribenternas antal skyndsammast insändas till undertecknad, Upsala den 15 Februari 1506. Esaias Edquist.