Helsingborgs-Posten – 8 mars 1866, sida 3

—————— JU VU HV —— MMMM MH MMMM VA MAMA 7 W— ll— —— ————— W— ————————————————————— a Oh oo OR wwFet: — onpphörligen måste tämpa med de swäraste natur: hinder Upsala universitets katalog för denna termin mettelar att universitetets lärarepersonal utgöres af 27 orrinarie och 3 e. o. prosessorer, 21 ortic narie och 1 e. o. adjunkt, 27 cocenter och 4 erervs citiimästare. Studenteruas antal uppgår till 1,04 t, hwaraf 123 tillhöra Stockholms nation, 75 Uvs lands, 47 Gestrike och Helsinge, 141 Ojts götha, 111 Westgötha, 116 Sötermanlands och Nerikes, 76 Westmanlads och Dala, 66 Smålands, 65 Göteborgs, 31 Kalmar, 81 Wermlante 8, 91 Norrlands och 18 Gotlands. Af tesfa tillhöra 124 theologiska, 124 juririska, 90 meticinska och 796 filososiska fakulieten. Från Östersund skrifwes: Landshöfding Lagers crantz är för närwarande stadd på resa i te norra socknarne och lärer ämna fig ända upp till Frostwifen. Huruwida han fon nå detta mål genom re hiskliga snömassor, fom säkerligen åt ret båltet, rer ingen banar wäg, hopat fig, är nog något pros blematiskt. Landshöfding Lagercrant brukar likwäl icke läta dylika hinder mota sig, så nog är tet möjligt att han tränger fram. Han will med egna ögon se ställningar och förhållanden för nirwarande inom de mer aflägena trakterna af fitt län, innan han legifwer sig tillbaka till hujfmwur: staden, dit han med snaraste ämnar sig. Borås. Om eldswädan härstädes skrifwer Boråstidningen: Klockan något efter fyra vå mors gonen blefwo stadens inwänare genom tlämtning och larmskott uppwäckte, tillkännagifwance att elden war lös inom samhället. Man ersor också genaft att detta inträffat i stationshuset wit mår jernbana. Elden bade utbrutit i nordöstra hörnet på winden af den ftätliga träbyganaren. Elver till tog allt mer och mer och slutligen stod hela öfra wäningen i brand i alla fyra hörnen. Men ges nom ifrigt bemötande från stadens alla sprutor hann dock elden ej sprida fia länare än att endast winden och öfra wäningen af sjelfwa boningshuset nerbrann. Undra wäningen af detsamma äfwensom flyglarne å bäda ändarne samt alla de öfriga till stationen hörande byggnaderna äro rärtade. Man gjorde fig särdeles bemödande att rärda tet i öfra wåningen befintliga kassaskäpet från att af elden mycket skadas, då i detsamma funnos förwarade alla jernwägsbolagets wigtiga böcker, reverser och penningar, hwaraf de sistnämnda endast skola utgöra omkr. 400 rdr. Under hela eldswåtan forts for en af sprutorna oafbrutet att ffyrra tenna punkt från att antändas. Kasfsafkäpet skall också wara temligen bergart, men, dåä detta skrifwes, äro wi okunniga om, huruwida de teri jörwarade hands lingar och papper undkommit från att af hettan blifwa förstörte. Detta kassaskåp uppgifwes wara brantfritt och erhållits från England. Efter fyra timmars fortfarande brand war elten så stäckt att någon särdeles fara ej widare war att förmeda. Byggnaren är assurerad. Genom dess enstaka läge en liten bit utom staden hade man icke att befara någon witare olycka. Den 3 Mars skrifwer tidningen om samma hän relse: Wid förliden gårdag hållen polisunterfökning angående eldswåran förliten onstag i jevuz banstationen, kunde någon närmare upplysning ej erhållas. Sannolikast tyckes det wara, att en spricka å ren numera nedramlade pipan till ten norröstra siorstenen warit dertill wållande. Det i ten afs brunna delen befintliga kassaskäpet har uthärdat branden, och alla deri befintliga dokumenter äro oskatate. En tel papper befunnos något wåta af ret myckna påsprutade wattnet. Emellan twå och tre hundratusen riksdalers wärdepapper förwarades i detsamma och äro sålunda i behåll. För att komma in i skäpet måste detsamma, då någon af nycklarne gått förlorad, med mycken möra fönters slås, och det befanns att emellan yttre och inre