Helsingborgs-Posten – 3 mars 1866, sida 3

Revolutionen i Dondafakstenömena -Preussen ech Österrile. Jtalien; patriotist hänförelse. — Engtand; teu förmotare tabinettstrisen. — Kongregsen i Washington mot Frantrike. Engond och Amerika. Den i Frankrike på sranska vråäket utgifna tids ningen L-urope, hwars utgifware är vumin till sin födjel, strifwer om orsakerna till till furst Nur sas dethronisering: Alexander Kuja war i grund och botten lifwad af de bäjia afsigter mor massan af fotket, men han wille fitta dem i werket på ett per ottiat sätt, för att på samma gång tunna föröla sin egen magt och tillfrersställa fin äretystnad. Denua ärelystnad war hans största fel. Han hare flera tunsktaper och war mera begäfwar, än man skulle wäntat af en moltanisk öfwerste, och för många of de nyttiga res former, fom införts i Denaufurstendåi: nena, har man honom enjamt att tack:. Det mäfte der före anses som ett godt wal, då imerånarne i Moltau och Wallachict 1559 och IS euhälliat walde ho nom till hospodar, och han började sin regering uns ver de lyckligajte anspicier; men hans äreagirighet förderswate allt. Det wore orättwiit att nu alöm na, att ban hade gamla particr och fördomar emot sig och att han sökte betämpa rest genom att stödja sig wid nationen; ten förjta mimnifter ban vil dade tillhörde tet nationella partiet, och i densamma satt märlligt nog samme Galesce, four nn står i spetsen för den provisoriska regeringen. Efterhand som swårigheterna wäxte, skilide sig dock Lusa, märtligt nog, alt mer rch mer från sine politiska wänner och slog flutligen in på den reaktionära wägen. Härigenom lecdes han till en statskupp, och oaftadt han sökte bemantla den med påståendet, att den ensamt söretogs i de demokratiska princis pernas intresse, fon den dock ite förfwaras. Frän detta ögonblick war det slut met det lagliga tilljtändet i landet, och Kusa kunde icke ens urskulta fia med att ändamålet helgat medlen, dä band förnämita syste warit hans egen dynaftis b.fästande. Han wille förändra för maagt från att ora endast på lifstid till ärftliga, han bare adopterat en efter trätare och knutit hemliga förd indelser i gqrannris fena för att utwirga sitt rikes gränser. På alla ressa planer har nu revolutionen gjort ett hastigt slut. Den i början allmänt utbretda äsigten, att res volutionen i Donaufurstendömena warit ett wert af Ryssland, har wisat fig falsk. Twertom har Rysssland redan i sitt officiella blad Journal de S:t Pelersbourg egillat hwad fom ffett och förtlarat grefwens af Flandern wal stridande mot traftar terna, ja ret har gått få längt att erinra denne furjte om hans faders konung Leopolds kloka återse hällsamhet att ide emottaga Belgiens frona, förr än walet bliswit sastställt af en europeilff ftormagtstongress. Det wisar sig nu, att Frankrike mot slutet helt och hället tagit fin hand från Kusa och att denne i stället fastat fig i armarne på NyYRland, ehuru man änuu ide tänner te närmare omstäntigheterna mid detta omslag. De officidsa Par riserbladen taga alla med en mun parti för revos lutionen och beskylla Kusa för twetydighet och oduglighet. För öfrigt häntyder den franske pressens språt på, att kabinettet i Paris tommer att fordra af styddosmagterna, att ve afhålla sig från hwarje militärisk inblandning, erkänna den försiggångna revolutionen och inskränka fig till att lemna sitt biständ åt upprättandet af ett tillstånd, fom öfs werensstämmer med befolkningens önskningar.