Lady Nesshy. Berättelse från upproret i Shollland 1745. (Forts. fr. n:o 23.) Ändtligen är något hopp för handen, min dyraste ladyropade Iord Binton strax vid inträdandet i salongen, och vi måste taga det gynnsamma tillfället i akt.sSåledes har då kommitteen uppgilvit sin öfverdrifna envishet-, svarade lady Nessby, och börjar betrakta saken ur en mildare synpunkt. ÅIngenting af allt detta, min dyra lady-, återtog lord Binton. Medlemmarne af domstolen bekänna sig ännu till samma åsigt: skonsamhet mot de förförde och stränghet mot förförarne. Men ett annat fall har inträffat, och edra niecer måste i morgon göra prinsessan af Wales deras uppvaktning. apå det denna måtte anropa konungen om nåd? sade den gamla ladyn, runkande på hufvudet. Ni vet ju, att prinsessan redan af egen drift har gjort detta, så snart hon blott hörde, alt sir Allan Glencairn, hennes befriare ur stor nöd, blifvit som fånge förd till Tovern. Men Hans Majestät afvisade henne strängt med den antydan, att man icke tordes göra ingrepp i domstolens utslag. ?vi veta det, vi veta det, inföll nu lorden af Derby, omen domstolens utslag är att förvänta i morgon, och det är intet tvifvel om, huru det utsaller!xpet lyder på död! ropade de båda unga damerna, i det de af fasa hoppade högt till,