Utlandet. Franska deputeradekammaren. — Österrike och Preussen. Sedan den franska senaten nu undanstöh at silt adressarbete, har turen kommit till lagstifiande församlingen. Presidenten grefve Walcwski uppläste den 19 d:s adressutskottet, af hvilket vi meddela följande stycke, som handlar om Mexiko: Vär expedition till Mexiko nalkas sitt slut. Landet har med tilifred-ställelse emottagit försäkringen härom. Vära soldater och sjöfolk, som fördes till Mexiko af den bjudande pligten alt beskydda våra landsmän mot nedriga vald-gerningar och skaffa upprättelse för endast alltför berättigade klagomål, hafva på ett värdigt -ält löst den uppgilt, som Eders Maj:t anförtrott ål deras hängifvenhet. Denna expedition har annu en gång i dessa aslägsna trakter aflagt vittnesbörd om Franrikes ocgennytta och magt (Bifall). Folket if de förenta staterna, som af gammalt känner vår politiks lovalitets och de traditionella sympatier, som den väcker, behöfver icke taga anstöt af våra truppers närvaro på Mexikos grund. Att vilja låta deras återkallande bero af något annat än vårt eget godtsinnande, vore alt antasta vår rätt och vår ära (Bifall). Det är Ni, Sire, som vakar öfver båda, och lagstiftande korpsen vet, alt Ni vill vaka öfver dem med den omsorg, som är Frankrikes och Ert namn värdig. Det spända förhållandet emellan de båda tyska stormagterna är föremål för mycket bekymnier, emedan det synes stå mycket nära på vippen att öfvergå i öppen sier: ndskap. Nu som alltid, då nagon större europeisk konflikt är å bane, blickar man till Paris. såsom den punkt der utslaget kommer att fällas emellan krig eller fred. Båda de tvistande magterna bestämma sitt behandlingssätt efter den hållning kejsar Napoleon synes böjd all iakttaga, och sannolikt blir det iche något krig af, om icke kejsaren finner det lämpligt för sina ändamål att underblåsa fiendskapen. Såsom upplysande för siiuationen meddela vi tvenne shrifvelser från Paris, den ena tl Ulndependance belge, den andra till Köln. Zeil. Den förra lyder: Förhållandet emellan Österrike obh Preussen är mycket spändt, ja så spändt till och med, att att man fruktar för möjligheten af en brytning emellan de båda magterna. Man läter br von Goltz komma till Berlin för att af denne diplomat erhälla upplysning om, hvilken hällning Frankrike sannolikt skall intaga, om det kommer till krig emellan Österike och Preussen. Omedelbart före sin afresa hade den preussiske