Köln. Zeit. stilrrar tet obehagliga intryck fena tens adress och kejsarens fwar gjort på Parisarne. Hitintills bare senaten ren rolen att alltiv sonas mer statienär än kejsaren fielf, på vet man skulle tro, att kejsaren wäl sjelf wille rejormer men att senaten late en hämmsko på hans planer. Denna gång blefwo emellertid senatorerna sjcljwa förmår nate öfwer tet ultrarealtienära sprätet i berrjtas rens mun. Om man ännn fortjarante äflas med att qwarstå på terrängen från 1851 och 1852, menar Kölm. Zeit., få skall jannolift ver andra tejfartömet ide få länare warattighet än Julimonarkien. Frankrite är uttröttart och har lersamt. Det tuder icke om att ställas till hän för itlantet, och de talesätt, fom man lärde utamtill 1851 och 52, hafwa förlorat allt inflvtande. Wict3åcende reformer måste wictagas, eljest skallar jnart åter i Frantrike det revolutionära Ca ira! Öfmweroch unverhus hafwa antagit en af reger ringen framlagd bill om fullmagt för regeringen itt för en längre tid suspentera habeas-corpuss aKkten i Irland. — Statssckreteraren för vet inre, fir G. Grey, lär med det snaraste skola uttvära ur minifteren på grund af förswagad hetsa. Utom Palmerston har ingen inritesminister warit få som jan omtyckt af parlamentet En förebräelse, fom ot ofta gjortes honom, war att hang mildhet rästan gränjade till swaghet. Som hand efter trärare nämnes fir Henry Bruce. LIndependance belge merrelar ten 20:e Fe sruari: Ejter ett samtal mellan Metternich och Drouyn de Lhuys hafwa till de franska gesandterna Berlin oc Wien instruktioner afgått, enliat pwilka Frankrite ämnar uppmana de icke-tvska for: nagterna att protestera mot, att Preussen tager hertigtömena i lesittning.