Helsingborgs-Posten – 22 februari 1866, sida 3

———— — de tre väckte in i hennes sängkammare, och nstan samma minut visade sir också Andre Noggers. De fyra sågo förvanade på hvarandra, då de icke vissic. hvad detta sku!le betoda; men den gandla ladyn satt allvarsum i sin ländstol, och en bibel låg uppslaaen för henne. -Jag har hallat eder, till hvilka jag isynnerhet sätter mint förtroende, hit, för att anförtro eder en hemlighet, på hvilken hi och död han ger. Viljen J svåra mig utt troget och heligt bevara den, så lange odert Hf varar?i Alla voro djupt onec, men som med en mun ropade de: vi svära! Så träd du först fram, Ålice. sade grelvinnan vidare, ägs din högra haud på bibelu och svär att anda till din letnads slut statlse förtisa hvad då nu skal se och höra. hand på bibeln och u Alice trädde fram, lade sin högre svor. Derpn kom turen til Coastinee, sedan till Meg och slutligen till Andre MoZgers. Ålla hade svurit. Foljen miz nu! ropade lalv Nessby. Hon tog en lekta, och äfven intendenten måste förse sig med ljus, under det Mex belastades med tvenne på förhand i beredssap hållna knyten. Ladyn gick förut langs det stora uile riet, och kom:a ned. öppnade hon dörren till grefvens kammare. ber srammog hon sin hemisa nyckel och öppnade inzåagen till Kenneth don Starkes hvalf. Nu tryckte hon på fjedern, alt brygga måste hilda six öfver afgrun len, och med fasta steg, charusål hennes kinder bleknade forfärligt, gick hona öfver det ställe, der Ålick Campbell låg begrafven. De andra följde lin Höst. tumam af lorun iran. Det gick djupt nelfare. och vägen var fuktix och hal, men snart hade de uponait det hyaif, Kenneth den Starke hade byggt Der stodo två männer, en unz och en gammal, påtagligen väntande deras ankomst. Li Så (Forts.)