ALL MYS —4 444442 Från Wien skrifwes till LIndependance belae: Man berättar, att wid den första sammankomsten, fom hölls emellan den österriliska gesandten i Beers tin grefwe Karolyi och Bismarck efter den förres återwäntande från sitt besök i Wien, ett temligen häftigt uppträde egt rum. En ortstrid uUppstod, hwarwid ten österrikiske gesandten lät grefwe Bis mard förstå, att vet ide war Österrikes skull, om han (Bismarck) börjare sänna fig generad af fe werenstommelsen i Gastein, och gesandten tillade, att han icke kunde gifwa den prenssiske premiermis nistern något annat råd, än att Preussen borde söta winna befolkningen i Slesvig i ssället för att blanda fig i de holstinska affärerna, fom icke ans gingo tet. Härpå lär Bismarck hafwa swarat, att Esterrite heldre borde sysselsätta fig med orrnanvet af fina egna inre angelägenheter än med andra staters förhållanden. En handelsresante råkade för några dagar sedan att i em wäntsal på Strassburgerbanan falla -Petit Moniteurför ,Petit Menteur(ren lille liugaren). Mannen blef genast konfisterad af polisen. I den ryska delen af Norra Amerika har man wid förarbetena till en telegrafledning upptäckt guldlager, fom skola wara ännu rifhaltigare än be Californiska. Ur ett bref från Paris till Köln. Zeit. skrifwes unter ten 12 Febr., att man i derwarande officts ella kretsar hoppas på en inom fort utbrytande öppen fonfiift emellan Preusfen och Ofterrife. Man går få långt att tala om sannolikheten af ett trig emellan te båra tyska stormagterna. J Paris upps bjuder man allt för att bringa det verhän. Man will ide blott härigenom tränga ten mexrikanska frågan i bakgrunden utan hoppas äfven att på Tysklants befoftnad erhålla skareständ för den i Mexiko lidna smäleken. Furst Metternich förebräs, att han gått upp i franska wanor ech icke ser något af alla de planer, fom smiras mot hang land. Fursten är ide nå gon genialiff man, fom förmår bibehålla fin fatlblorighet mivt i vet berujande Pariserlifwet, och hans tiv är alltför mycket upptagen af säällskapliga pligter, för att ban skulle funna egna något bjus vare begrundande åt ren franska diplomatiens af och äsigter. En wäsendtlig andel i retta för Ofterrite osörtrelaktiga förhållande har furstinnan Mer ternich, som gör allt för att bortlsollre fin man. Hon är fom befant lejoninnan i de högre fretjarne; bon är stön och älskwärd, men erkänner icke hwarfen för sig eller, hwad wärre är, för sin man någon annan lag än hennes kapris. Wid hofwet siår furstinnan mycket högt; för några dagar fer van mar hon med kejsarinnan på jagt i Marly, wid hwillet tillfälle Hennes Majestät med egen band nerlade 79 af skogens wilda djur. J nästa månad skall en hel serie af glänsande maskerader hällas i tet österrikiska ministerhotellet, oh förbes retelserna härtill säges mera syssel sätta surst Mets ternichs tankar än riplematista intriger. Constitutionel innehäller en stätlig artikel om Mexito, i hwilten vet heter, att tet nya tejfardömet konsolirxerar, organiserar och utwecklar fig une rer jå gynnsamma förhållanden, att ingensomhelst fara, hwarten inre eller yttre, hotar dess bestånd och alla secken äro förhanden att det skall ordna fig på tet bästa båte i politistt och financielt afseende. Till och med La France, hwiltet blad eljest alltid warit tet förnämsta i att uppruka mexikanska Momstermålningar, tycker bod detta wara för starkt och anser artileln något för systematistt eptimististt hållen men hoppas af allt hjerta, att ingen Sjmerkrift måtte finnas i denna briljanta slilrring. Som motstycke till Constitutionels granna tafla förtjenar fråwihällas en korresponrans till Köln. Zcir. från Mexito, vev ret heter, att rå lejfar