Från trakten oj Ytad har man berättat of föl jonte tilldragelse fom nyligen lär hafwa passerat: En fyrfoberre hate sänrt fin rräng till staden mer ett spannmålslass. På återresan träffade drängen på en qwinsperson, som endast med ansträngning jyntes förmå att fäpa fig fram och ömklig ton bad henom att få åta med ett stycke. Uppkommen i wagnen fortjor hon att jemra sig och betlaga sin nöd, men under tiden började drängen på grund af ätskilliga tecken att fatta misstankar, huruwita hon werkligen war ten hon utgaf fig för. Rösten fyntes honom förställd och åtbörderna alltför affekterate. Efter en funds förlopp lät han derföre fin pisk falla på landswägen, hwarpå han Höll in hä starne och wänte fig till awinspersonen med uppmaning att stiga af och taga upp ren. Denna nee fare emellertid och erbjöd fig att i stället hälla hä starne, medan drängen steg af. Den sernare af: böjte red detta bestämtt under förklaring, att en gammal swag qwinna icke orkade hålla ett par ores gerliga hästar, och fiutligen beqwämade jig ten objurne följeslagaren att stiga af wagnen. J fame ma åögonblick trängen återfick fin piska, gaf han hästarne ett rapp och den förmodade qwinnan ett annat, hwarefter det bar af i sträckt karrier. Det wisate sig nu, att ten skröpliga gumman, som knappt orkat framsläpa fig, helt hastigt fick uog fraft att en lång stund springa utmed wagnen. Efter en halftimmas tkörande sprungo flera karlar upp ur landswägsdiket och sökte anhälla drängen, hwarwid de ropare till honom, om ban ej mött någon gammal gumma på wägen Då histarne emellertid woro i starkaste fart, lyckades ret ide att få tog i tem och hålla tem inne. Wid framfoms sten till prestgårten undersöktes ett knyte, som af ven föregifna qwinspersonen qwarlemnats i mags nen, och befanns ret innehålla några slipade tnijmar och en skarpladdad pistol.