Lady Nesshy. Berdttelse från upproret i Skottland 1745. (Forts. fr. n:o 19.) Så förgick förmiddagen och äfven en del af eftermiddagen, trots de starka söndringar, hvilka natten förut ägt rum, utan något särdeles störande, och der var icke en gång oenigheter mellan Campbellarne och soldaterna att afgöra, alldenstund desse sednare af goda skäl aktade sig för alla excesser. Omkring klockan tre på eftermiddagen lät general Guest anmäla sig hos hertigen af Argyle, i tjensteaffårer. Den sednare befann sig i damernas privatsalong hos sin syster, och förfogade sig således i det angränsande rummet, för att emottaga generalen. Hertigliga nåd-, sade generalen, helsande hertigen med mycken formlighet. Ett par fångar hafva nyss blifvit inbringade, ett par erkända rebeller, tyilka saktade med i slaget vid Culloden, och jag önskade nu inhemta edert uttalande angående deras ögonblickliga afforslande till Edinburz. Det är bättre att vi handla i öfverensstämmelse med hvarandrar, tillade han, bugande sig artigt, -ån att vi ömsesidigt genomkorsa hvarandras assigter. Ni är ganska artig, herr general; men om ert folk hafva uppfångat några upproriske, så har jag, som ni väl förstår, ingalunda rätt att säga ett ord deri, inför hvilken domstol ni vill ställa de fångne.