åldern af sextio år! Utan att taga notis om hela församlingen, skred Maccullamore fram till sin syster och räckte henna handen. Derpå vände han siv om och bugade sig kort och kallt för hertigen af Cumberland och dennes följe. -Det är ett besynnerligt beteende, min herr hertig af Argyle, begyate hertigen af Cumberland, hvars pannåder af vrede uppsvällde ända till en valk. -Vet ni icke hvilken aktning ni är skyldig er suveräns son! Jag är ingen hofman, Höghet, svarade hertigen af Argyle med mycket lugn och köld. Men tillåter mig Ers Höghet en fråga: har ni kanske icke blifvit gästvänligt emottagen här, eller har man gjort er motstän l?-Jag kan icke beklaga mig öfver det emottagande, lady Nessby låtit komna mig till del, svarade hertigen af Cumberland. -Verkligen?sade Maccullamore. ännu alltid kall och lugn, men hans tjocka ögonbryn drogo sig så mycket tillsammans, att de bildade blott en båge. Verkligen Men hur kommer det sig då, att jag måste se desamma blodiga scenerna, hvilka bringa hela landet i alarm, älven upprepas här? Huru kommer det sig, alt de boningar, hvilka min syster byggt åt sina förpaktare, öfverlemnas åt lågorna, och att de oskyldige bönderna sjelfva med kallt blod mördas bredvid?Mörda?ropade hertigen af Cumcerland, som höll på att helt och hållet bringas ur fattningen. Mördas, sade jag, upprepade Maccullamore med fruktansvärd köld. Eller huru kunde jag begagna ett annat uttryck? Ni kommer som gäst till slottet Nessby, ni äter min systers bröd och dricker hennes vin, och derunder gifver ni befallning att slagta hennes underhafvande och förstöra hennes egendom. Sadant förfarande står icke i ärans ordbok, hvad jag känner. (Forts.)