Helsingborgs-Posten – 13 februari 1866, sida 2

00:25 e77d777md7md7— En rik mans ungdomsminne. Göteborgspostens Stockholmskorrespondent omnämner en af friherre X. (vet rätta namnet får man gissa sig till, om man fan) gifwen Iyfaute middag, och meddelar ders mid äfven följande: Den wåning, hwari friherre X. gaf den ofwannämnde middagen och den Han fås fom ungkarl ensam bebor, bestär af 23 rum. Den egentliga praktwåningen utgöres af 17 rum, alla med solid lyx möblerade och försedda med dyrbara taflor, waser och konstsaker, af hwilka många arv presenter från ven kungliga familjen, med hwilben frih. X., på grund af fin mångåriga och ofta pröfz ware tillgifwenhet är nära förbunden. Jag hare bort säga, att blott de 16 rummen äro försedda med dyrbara möbler, ty de fom besinnas i det jjuts tonde, ett litet kabinett, ha endast wärde för egar ven sjelf. De bestå af en soffa, ett litet skrifbord, en skrifstol, ett litet bokskåp och fyra fåtöljer, alla helt en elt pertfärgade. Men tessa möbler ha sin egen historia, och jag tror mig ej bryta mot grannlagenheten då jag omtalar deu. Då baron X. såsom yngling blef kornett wid lifgardet till häst, woro hans tillgångar ytterst knappa, ty han hade ingen enskilt förmögenhet. Han måste hyra ett litet rum med möbler och lefwa ytterst indraget. Men för sina små besparingar köpte han först det lilla skrifbordet, senan soffan, så stolarne och sist bokskäpet, alla för bästa möjliga pris — i flivstånd, ver de jåsom uvmodiza (vet är stor skilnad mellan urmodigt och gammalmodigt i möbel wäg) efter många uppmisningar och flyttningar till och från auktionskammaren slutligen hamnat. Utrustad med ett briljant affärshufwud, stort ordningssinne och en okuflig energi, förwärfwade han sig ett allt mer wäxande förtroende och har genom lika wäl uttänkta som lyckligt utförda spekulationer samlat en högst betydlig förmögenhet, som han, till en del åtminstone, nedlagt i landtegendomar, hwilka med stor omforg skötas och lemna en ganska god afkastning. Men de der perlfärgade möblerna har han alltjemt behållit, och jag tror nästan, att dessa förskaffat honom större glädje än hela hans öfriga ytterst dyrbara möblering. N:o 2 af Linnca har utkommit, innehållande: Elektriska Telegrafen. — Barntidningar. — Pepe parätaren. — Fredrika Bremer. — Täflan är 1866. — Tegnr i Lund. — Thiessens Barn. — Charad; Rebus. — Uttydning; Breflåda.