Helsingborgs-Posten – 1 februari 1866, sida 4

Hr Hedbergs omtyckta drama, Brölloppet på Ulfåsa, fom i tessa dagar, i närmwaro af förfats taren, uppförts första gången å Röpenhamns kongl. theater, har wunnit stort bifall af publifen och äfwen af krititen blifwit erfänot fåsom ett högst attningswärdt arbete. En kritiker jemför hr Hedberg med en i Danmark serteles popnlär bellettrist och dramatist författare, psendouymen Carit Etlar (Brosböll) och genomför dennåa jemförelse på föl jande sätt: Carit Ettar har ritare fombinarionge förmåga, när det gäller att upyfinna en spännande yttre handling, Hedberg fir sida har en något finare faraktersteckning; men ehurn den förre mera sällan arbetat för scenen, få är dock säkerligen graven af de twenne författarnes talang något få nära densamma. Begge swäfwa de emellan Kongens Nytorv och Nörregade (kongl. theatren och folktheatren); hos begge finner man samma swårighet att omsätta stoffets episka beståndsdelar i werlliat drac matisk form, samma lust att taga alla werklighetens formaliteter och intetsägande ordwerlingar med, samma långt utspunna dialog, font wäl stundom stänker tanten och känslan ett werkligt poetiskt uttryck och i hufwudscencrna ingakunda faknar fraft men som dock ännu oftare wäfwer warmal än gyllendnt. Hedberg har större färdighet än Carit Etlar, wäl också större förmåga att låta en poctist grundtante skina igenom; men häller man t. ex. Elverhöi eller Swen Dyrings hus wid sidan af Brölloppet, få får det senare tillbaka reran i anläggningen. Sista akten berömmes mest, och den effektfulla scenen emellan Sigrid den fagra och jarlen säges wara alltigenom god.