Lady Nesshy. Berättelse från upproret i Skottland 1745. (Forts. fr. n:o 6.) 4kNUu-, så ropade de, nu, då Hannoveranska regeringen af förskräckelse förlorat fattningen; nu, då i sjelfva England en mängd tysta anhängare af Stuartarne biott väntade på en jakobitisk här, för att öppet förklara sig för Karl Edward: nu vore rätta tidpunkten inne alt leverera ett slag: eljest kunde aldrig denne sednare skrifva sig konung af England, udan skulle slutligen redan om några veckor tvingas att föra ett eländigt guerillakrig i högländerna emot den med öfvermakt påträngande fienden.s Så ropade de yngre, och, emedan deras asigt var modigare, under det deremot de äldres politik brännmärktes med orden diplomatisk och feg, vanno de naturligtvis det största antalet på sin sida. Då derföre Karl Edward, för att bringa dagens fråga till afgörande höll ett stort krigsråd, i hvilket nästan alla klanchefer hade rättighet att deltaga, blef slutligen beslutadt, att man skulle bryta opp till England, slå general Wade och taga London med storm! Knappt var detta djerfva beslut fattadt, förr än man också skred till dess utförande, och redan den 30 Oktober kunde prinsen hålla mönstring med sina förenade stridskrafter. Denna ägde rum på den stora sandslätten emellan Leith och Musselburg, och det visade sig, att armeen var öfver sextusen man stark och lifvad af den bästa sinnesstämning. Äfven den lilla ryltarsqvadronen såväl som det ännu för kort tid sedan så