Staden och Provinsen. Till upplysning för dem, som läst de uppdukade historierna om attentaten mot Or Chr. Bölow, medrela wi följande uppsats, hwilken Posttidningen försäkrar härslyter från en högt wärderad och ur alla synpunkter aktningswärd wetenskapsman wid Lunds universitet: Till vred. af Göteb. Hand. och Sjöfartstidn. Handelstidningen har ur den härstädes uttommande Folkets Tiorniny upptagit en notis, att studenter nattetid beftormat portarna till det hus, ntgifwaren af sistnämnda blad, fr Biilow, bebor och verwid sönderbrutit husets takrännor. Om af hela denna för oss Lundabor öfwerraskande berättelse ens så mycket är sannt, som att takrännorna på hr Bilows hus någon natt blifwit stadade, meta wi icke, men kunna med full säterhet påstå, att studenter ingalunda föröfwat ett sådant wäld och att hr Bilows beskyllning är af det flag, fom en ticningsstrifware utan fara för åtal endujft terföre wågar utkasta, att bur ide utpekar nägon särskild perfon. Har hr Biilow fått sina tatrännor fas bade, få är detta okynne säkert föröfwadt af mins revåriga handtwerkolärlingar, hwilta ot: tillsogat oe kringboende husenarne, t. er. domprosten Melin och professor Olte, samma olägenhet. — Den ans märfning, hwarmed ni, br redaktör, belerjugat nos tisen om ret riktare uppträdet, att det är i godöfe werensstämmelse med åtskilligt, som under sednare tider afhörts från venna akademistad, bewisar om ej annat, att wårt universitet ej har fömånen att följas af eder uppmärksamhet; ty Lunds ftureus ters lefnadssätt har under en temligen lang följd af år utmärkt fig för en werkligen exemplarisk ordning och hyfsning, och sådana bullersamma uppträden fom nästan warit ansedda såsom oskiljaktiga från studentlifwet i en småstad, äro i Lund få gort som okända. En till Handelstidningen sedermera insänd artiz fel meddelar publiken, att hr Bilows fönfterrutor wid samma tillfälle blifwit inslagna. Denna des talj af dikten tillhör erer insändares egen fantasi, och dennes wälmenta förslag till ordningens uppe rätthållande i Lund tunde således utan någon minfining i hans anseende hållits tillbaka. Ör redaktör! Ni har ogillat, att Lunds ftudens ter warit mest tillgängliga för skälen emot den nya rifsdagsordningen och öppet erkänt denna fin uppfattning. Detta må hafwa warit eder rätt, liksom det är deras, att wid edert klander lägga den wigt de behaga; men wi hemställa till ever, huruwita det öfwerensstämmer med publicistisk mos ral, att om personer eller corpser, hwilkas politiska tendenser man ogillar, utsprida smädliga och förs klenande osanningar. Mäste, såsom mi förmoda, denna fråga nekande beswaras, få torde wi funna hoppas, att Handelstirningen ide ur hr Biloms ticning, hwillken den under andra förhåtlantren blygts att begagna såsom källa, upptager och med skymfliga reflexioner skärper en ny berättelse, enligt hwillen denne publicift sista julaftonen mottagit ett bref, innehållande arsenik och med påskrift Öfrån Lunds sftudenter. År icke hela berättelsen diktad, så är man mäl skyldig att antaga, at: påskriften icke warit det minst oblyga i detta smaklösa jul skämt. För att göra troligt, att en student inf stat paketet, fordras en annan auktoritet än hr Biilows. Lund ven 7 Januari 1866. O. T. Resande från Hesslcholm tala om stor uppftåndelse der med anledning deraf, att 10 personer, fom slagit sig tillsamman om en lott i danska flag