IIVarjehanda. En ny medicinsk teori. I början af förliden månad hölls hos sir Joseph Olliske. läkare vid engelska beskickningen i Paris. eti interessant och af många medicinska notabiliteter bevistadt möte hvarvid d:r John Chapman från London i ett föredrag utvecklade sitt nya medicinska system, som går ut på alt bola sjukdomar genom alt reglera blodomloppet i kroppens olika delar med lillsjelp af nerysystemet, i det man använder hetta, köld. eter begge tillsammans längs ryggraoen. D:r Chapman hänvisade först att pulsädrorna äro omgifna af muskeltrådar och att dessa sammandracas eller utvidgas medelst nerver, som utgå från vissa ganglier eller nerfknutar. Man kan nu anbringa hetta eller köld längs rygaraden på sådant sätt. alt ganglierna antingen uividga eller sammanåraga artererna, och häraf följer då åter ett hestigare eller långsammare blodomlopp: sjelfva ryggraden kan påverkas på samma sätt, så all läkaren efter behag kan öka eller förminska dess lifsverksamhet. Eiligt denna teori borlsalier skilnaden mellan nerssjnkdomar och andra åkommor: de stå alla i lörbindelse med blodomloppet, äro derför allesammans så till sägandes nerssjukdomar och kunna botas på den väg, som uppfinnaren antyder. Han behandlar bröostoch magsjnadomar efter samma grundreglor som lamhet. epilepsi 0. s. v., men naturligtvis tillämpas reglorna olika. Alla slags kongestioner, utom i sjelfva nerfknutarna, behandiar han med värme längs rygeraden, blodbrist (anami) deremot med is. Mot feber använder han på värmeskadiet värme och på köldstadiet köld, och hen påstår, alt han derigenom kan reglera pulsen och framkalla svetining. Kramp. epilepsi och struplidanden kunna botas med is längs ryggraden: apoplexi, hjernåkommor, ja tiil och med vansinnighet kunra botas på samma sätt. Pleuresi, bronchilis ech lungiörblödningar kunna häfvas mead våärme mellan aselhladen. Sjösjub a obh det för tafvande qvinnor illamaende som eljest trotsar hvarje behandling, Jata öfvervinna sig genom denna feoris medel. och detsamma gäller underlifssjukdomar, diarrhe m. m. kKoloran faller in under samma revet, emedan den enligt Chapmans system bestar i en stark hyperemi eller blodkongestioner i ryggraden och nershknutarna. hvarigenom pulsadrorna tömmas och angripas af kramp. medan bodadrorna fortfara ati vara fylda. och från denna utgångspunkt förklarar han ala de olika stadierna och sympsomerna af koleran, som enligi hans pastaende alltid gifva sig för en verkligt ratienel! bel andling. En förförerfta i stor skala. — Madame Berthier i Paris, som i flera år warit separerad från fin man, bar sedan warit tänd under namnet CharLotte cch bar fom försörerska wunnit on wiss ryidte barhet genom ret stora antal män, hwilkas förmås genhet bon bortssösat. Hennes sista offer mar Ten unge Desbronsjes. Fadren gjorde allt för att få sonen ur hennes klor. Åti genom kraståtgärder inwerta på henne war länge förgäfwes. Hon höll den unge mannen desto fastare injnärjdr i sina garn, fom hon wisste att fadren genom lyckliga bygge nadsförctag bare samlat sig en förmögenhet af 15 till 20 millirner francs. Den äldre Desbrousses måste söka att ingå ackord med henne och war nära reran att ar in på hennes oblyga penningfordringar, men rå war hon sräck ucg att dertill begära att ban på sitt stall skulle hålla tvenne hästar utes sintande för hennes räfning. DÅ förlerade den gamle tålametet och angaf fafen för öfwerheten. ÄÅeuneralarvotat Dupree Vafalle bar sitt mästerliga föredrag aijwit en vpyperlig stiltring af denna awinna fåsom typ för hela racen. Hon är, fare ban, projlimerad qwinna i ortets egentligaste bemärfelse. Jag begagnar med afsigt detta ord, ty i annat föll förlorar man hufnxudsadken ur figte. Den, fom trifwer handel med sig sjelf, ware fia till högt eller lågt pris idtar ett gement yrke, äfe men om bon omgifwer fin perjon med än få myc fen Ivr, om remanskrifware pectifera deröfwer ock wiesa tidningar utbasuna det. Hon bliv defto fare ligare ju bättre hon förstär att amvänta fina förs furalionsoktol Pot Ffandalgjao wid läf, ffgvev har