fig, begrafwen Af fienderna, utan att man seder mera lyckades erfara något närmare hwarken on hans död efter om stället, fom gömmer hang ben Först nu hafwa några upplysningar härom fom: mit i dagen, för hwilka Jönköpingsbladet lemnar följande redogörelse: En annan swensk officer, löjtnant N., sammanträffade nemligen sistl. joms mar wid en badort med en löjtnant wid 35:e preusdsista fufiliev-regementet, detsamma fom nämnde dag stormade skansen N:o 2, hwilken skans med tillhör rande löpgraf så tappert förswarades af Ancker och Knorring. (Sc Möllers berättelser från 1864 års danska srig.) Denne preusfare berättare, att seran skansen war tagen, forcerades löpgrafwen, ber Knorring kommenderade ett halft kompani dans siar. En preussisk officer uppmanade Knorring twenne gånger att gifwa sig, men fit begge gin gerna till swar: Jag är swensk officer, och fan ide gifwa mig! Då rusade en förbittrad preussisk soldat from ur letet och sköt Knorring för pannan, till de preussisia ofsicerarnes stora harm, hwilka, beundrande swenskens tapperhet, helst bare lefwante bemäktigat fia om få läck fiende. Enligt berättarens uppgift hare soltaten genafst arvvejterats och blifwit fenare dömd till 6 dagars mörkt fängelse och ett halft års fästningsarbete. — Men sedan man sålunda lyckats erhålla wiphet om Mvilket prenssistt regemente fom stormate denna punkt af Dyppelställningen, är det äfwen sannolitt att upplysning kan winnas om hwar den unge fivens sten blef begrafwen, och äro itetta hänscende friftliga förfrågningar redan afgångna till nämnde res g3ementes chef.