WIEV It ft1 1 1LCT UL TULL VILDE iv si Canterbury hade Sir Francis Baring fem fö ne puer, af hwilka de tre äldste, Thomas, Alexander in och Henry, blefwo delegare i banfirerörelfen. Thos i fmas drog fig ej läng tid efter faderns död från ja sröreisen, anfeende det för opassande för en baror natt wara bankir och Henry Baring war pasfioncs n ratt begifwen på spel, och han spelade i ftor skala es åt Palais Royal i Paris och wid ren tidens andra a ryktbara Hhelweten, der hans nattliga uppträdvans ch de med berg af guld och banknoter framför sig, ewäckte alla äskådares förwåning. Han war ingar J lunda en olycklig rouge-et-noir fpelare, ty han 3 sprängde åtskilliga gånger ,Entreprise generale bd des jeux genom att winna summor, hwilka skulle å sutgjort förmögenhet får alla andra än familjen Baring. DOattadt denna tur ansågo bröderna Ba ring i London hans närwaro mnid spelborden på kontinenten säsom en skandal och efter några Unders handlingar förmåddes Henry Baring att draga fig ur firman. Nu återftod såsom husets ende chef Alerander Baring, född 1774 och uppfostrad i Hopeska huset. Då herrarne Hodge återmände till Eugland, sedan Holland blifwit ockuperadt af franz ffa revolutionens trupper, lemnade Alexandrr Bas ring firman och begaf fig till Förenta staterna, der han gifte sig med äldsta dottern till William Bingham, som ansågs såfom den rifaste man i Amerika och med hwilken hun fit en förmögenhet af 900,000 dollars. Så fnart Alexander Baring blef föreståndare för firman företog han sig en serie af penningespekulationer i jätteskala och af europeist betysenhet. Den största af dessa — en af de största en enskild bankir någonsin företagit, — war den då han frälsade Frankrile från wådan af ett förenadt öfwerfall af ryska, preussiska och österrikista trupper, tillsammans utgörande 150,000 man, genom att låna det 27,258,938 francs mot 5 procents ränta. Denna transaktion gaf den qwicke fransle premierministern Richelieu anledning till tet werlosbekanta yttrandet: Europa bar fer stormagter: England, Frankrile, Ryssland, Öijterrike, Preussen och bröderna Baring. Alexander Baring — Alexander den ftore — dog i Longeleat 1848 sedan han 1835 blifwit uppe höjd till pär med titel af lord Ashburton. Han efterlemnade fyra söner, af hwilka den äldste, William Bingham, hwilken dog 1854, ärfte titlarne medan den andre, Francis, född 1800, för en tid i sitt namn skötte rörelsen. J denna egenskap in lät han sig i några anmärkningswärda affärer. Han köpte bland annat hela den landssträcka som omger sjön Tezeucu, i hwilten sjö ven ö ligger, ber staten Mexito är belägen och blef sålunda på sätt och wis herre öfwer huswurstaden i ett stort land. De öfriga medlemmarne i firman Baring et C:o häpnade likwäl öfwer det djerfwa i denna handel och lyckares efter stora ansträngningar få ken upphäfwen. Hade de wirhållit sitt köp, då är det möjligt att notablerna som suto i walkonklaven i Suli 1863, walt en medlem af huset Baring i stället för en af hnset Habsburg till kejfare i Merito. Francis Baring gifte sig 1833 med en totter till hertigen af Bassano, Napoleons ftatsfefreterare, och bofatte fig i Paris i ett af de förnämsta palatserna wid Vendomeplatsen, hwilket has köpte för 64,000 pund sterling. Wid sin nyligen aflidne broders död blef Francis Baring Lord af Ashburton och drog sig från firman, i hwilken han redan förut warit endast en delegare till namnet. För närwarande förestås firman af Thomas Baring, som är medlem af parlamentet och närmast yngre broder till sir Francis Thornbill Baring, den tres dje baronen, hwilken war stattkammarkansler under Lord Melbournes ministr. Thomas Baring är förd 1800 och waldes 1844 till ledamot för Hun tingdon, bwilfen föping han sedan dess fortfarit att representera. Parlameutet räknade under sin fe8s sion för 1864 ide mindre än fer med namnet Baring, en i öfwer och fem i underhuset. Få far milier i Storbritannien hafwa stigit till högre ins flytande, både i den politiska och handelswerlden, under loppet af ett setel, än aftomligarne till den ringa tyska pastorn, hwilken händelsen i hans fer nare år förde från Bremen till London. En treflig wärdinna. En ung man i Söntö ping styrde sent en afton för några dagar fedan kosan till sin bostad. Denna består blott af ett enda rum, hwillet trots det ströpliga möblemanget kostar honom fina modiga 25 rdr i månadtlig hyra, den han punktligt betalt i förskott. Hemktommen finner han likwäl till fin förundran ati både säng och sängklärer spårlöst förswunnit, och ej heller syntes tillstymmelse till någon annan slags bädd, er han kunde hwila sina trötta lemmar. Begåfs vad med ett otroligt lugn, fattar han beflutet att tineja hos sig sjelf, och insomnade fridfullt på en pinukaret fom skulle kallas soffa. På morgonen niommer pigan för att elva, och då får wår uns erswen, på förfrågan hwart fu sängen tagit vägen, den upplysning, att wärrinnan hyrt ut den fwer natten ät en refande!! : — OW-.— 2— —