Helsingborgs-Posten – 14 december 1865, sida 2

— VERVEE 2 fr str ITIYSRR AR FEAR v sionen. Utlandet. Konung Leopold af Belgien. — Den franska pressen von Belgien. Frankrike oh Mexito — Presidenten Johnsons lefnarsorrning. Den aflidne konung Leopold af Belgien war född den 16:de December 179) som prins af SabdjenCoburgsSotha, trevje fon af ven då regerande hertigen af SadjenSablfelosCoburg, och han war farbror till den nuwarande hertig Ernit, bekant för sin feger wid Cckernförde 1849, för fina fompositioner och reformplaner och för fina demagogiska förbindelser med den tyjfa nationalföreningen, af wensom till prins Albert, drottning Victorias af lidne gemål, samt till konung Ferdinand af Vortugal, enkling efter Maria da Gloria och på fin tid regent unter sonen Pedro V:s minderårighet. Di storfursten Konstantin af Ryssland 1796 hare gift fig med en syster till Leopold, fom denne med au ledning deraf till Ryssland avancerare hastigt i dess tjenst och lersagare fejfar Alexander 1807 till Erfurt fom rysk general. Men redan 1810 förmår des han af kejsar Napoleons hotelser att lemna den ryska tjensten, till hwilken han dock återwände 1813, hwarpå han war de förbundna furstarne följaktig till Paris, London och Wien. J England hare han gjort bekantstap med den dåwarande priusregentens, serermera tonung Georg IV:s dotter Charlotte, och han blef nu natuvalifevad fom engelsman, utnämnd till hertig af Kendas le och fältmarskalf samt sörmäld med henne i Maj 1816. Han war sålunda bestämd till famma ftällning, fom serermera intogs af haus brorjon prins Albert. Men prinsessan Charlotte dog redan året rerpå och denna utsigt blef sålunda stängd. Först 1530 framträdde han åter i ven offentliga werlden. Han blef nemligen wald till konung i Grekland men afslog anbudet, emedan man wägrade att ute witga Gretland till tess naturliga gränser och ters igenom möjliggöra en werllig utwedling hos detta folk. Aret derpå blef Leopold wald till konung af Belgien och ren 9:re Augusti 1822 blef han förmäld med Ludvig Filips dotter Leuise, hwarigenom det franska konungahuset erhöll litjom ett wederlag för att hertigen af Nemours icke, säsom först mar påtänft, blef Belgiens konung. Då konung Leopold på grund af fina förbindelser med England nära nog kunde betraktas som en engelsk prins, och då hans drottning war en fransk prinsessa, kommo båda de westliga stormagterna att stå fodder mid nya konungarikets top. Belgien fick hjelp från tem båra och blef derigenom grundwalen för ret förbund emellan westmagterna, fom serermera gjorre fig få mägtigt gällande på den pyreneiska halfön. Hans upphöjelse blef derjemte äfwen den Coburgska furstefamiljens uppkomst. Genom honom fick förit England, sedan Portugal och fiutligen Brasilien prinsgemäler af detta hus. Konung Leopelts största betydelse låg ickej deruti, att ban af de europciska furstarne betraktares fom en Nestor, hos hwitten ve sökte råd i tinkiga fall och till hwars afgörande te hänskjöto twistiga frå3or, utan deruti, atij han war en frifinnad, ädel och sannt fonstitutionel koenung. Säsom fåran bes srrskare han partierna, fom i Belgien tä skarpare not hwarandra än i något annat land i Europa, dh terföre fan hand röd blifwar lika kritisk för Belgien som Cavoure död war för Italien. Det är ide länge seran te tyska tidningarne widyftigt diskuterade en plan att bereda Frankrike ers ättning för Preussens magttillwert genom hertigömenas annexion på tet sätt, att Belgien efter onung Leopolds död intorporerades i ren franska ejsarstaten. Det mar geefwe Bismarck man tillkref denna plan, otwifwelaftigt ett wärdigt mottycke till Danmarks plundring efter Fredrit VIl:s öd. J Belgien där man ide utan änaslan för zreussens ränksmiderier, såsom man fan finna af tt par nyss utkomna brochyrer af f. d. belgiske utilesministern Deschamps rörande Belgiens yttre ällning. Den franska presfen gör emellertid just det ögonblick, då planen skulle sättas i werket, (lt möjligt för att lugna Belgiens farhägor. La rance erinrar sälnnda i en artikel, Fonung Leos old, med anledning af thronskiftet i Belgien om uruledes Frankrike städse fört en soyal politik mot et swagare grannriket, och hurusom tet icke är rankrike, fom i strid med tidsandan betraktar gräns rnas utmivgning fom en hufwuduppgift. Fölinde utdrag fan tjena till att wisa andan i denna rtikel: Belgien eger bestånd fom en fri och vaf—