Orla Lehmann, Bierring, Boesen, Borgen, Brix, Brock, Brockdorff, Brunn, Carlsen, Christensen, Drejer, Faurschau, Forged, Frandsen, C. Fasaa, I. Hansen, P. Hansen, Hasle, IJatobens; Jensen, Johansen, C. Jörgensen, F. Jörgensen, J. Jöre gensen, Knudsen, Larsen, Luders, Milling, N. Pedersen, S. Pedersen, Ploug, Paulsen, Simomey. Sonne, Ström, Tang, Thalbitzer, Wessely og Westergaard. Frederik Barfod, Bille, Adler, Albertsen, Andersen, Blak, Casse, C. Christensen, J. Christensen, J. J. Christenjen. Dam, Dinesen, Dersing, Dreyer, Erichsen, Eritsen, Fallesen, Fjord, Gad, Grunotvig, Hage, Hall, Å. C. Hansen, G. A. Hansen, H. Hansen, J. A. Hansen, L. Hansen, N. P. Hansen, Hjort, Holm, Holstein, Högsbro, C. Jenjen, 3. Jensen, N. I. Jensen, I. H. Jensen, Juel, Jörgensen, Kampmann, Klein, Krabbe, Kinel, L. C. Larsen, Liebe, Mayntz, C. Monrier, Petersen, FI. Mourier, Petersen, Wäiller, Mörk, Neergaard, Ryholm, L. Olsen, P. Olsen, K. Pedersen M. Perersen, S. Perdersen, C. Pedersen, I. Pedersen, Qdistgaard, C. Rasmussen, I. Ree, Chr. Rimestad, C. V. Rimestad, Rugaard, Schroll, Schytte, Steen, Termansen, Thurah, Trampe, Turen, Uds sing, Warming, Wäller och Axberg. Såsom prof på konselileramöternas nit oh an strängningar för reformen anför en Stockholmsforrespondent följande: DÅ frih. Gripenstedt i Tisdags begaf fig upp på Riddarbuset, hare han aftonen förut angripits af ett swårt giktanfall. Hela natten hade han legat sömulös i plågor. Läkaren afrådde honom enträget på morgonen att stiga upp, förbjöd honom att gå ut, och förutsade de betänts sigaste följder of en starkare ansträngning. Men allt detta till trots begaf ban fis upp på Riddare huset. Med möda gick han uppför trapporna, han stred fram — och intog fin plats. Då han börs jade sitt briljanta föredrag mar hans röst swag; man såg att han fed af den stora anstrångningen att stå på bänken, utan något stöd. Men har lifwades allt mer, hans rörelser blefwo allt mer uttrycksfulla, hållningen mer imponerande, oh hans tal war ett af de mest glänsanre momenterna i hang långa parlamenta:iska lif. När han satte fig, föll ban tillbaka, plågorna återtommo med ökad styrka, och han aflägsnade fis, men först mid pleni slut, med samma swårighet fom Han kommit.