V. De oroligt förbivare, te betydelsefulla dagarna äro nu lyckligen förbi, och när man fer sig oms tring, finner man förwånad, att gamla Swea har stigt tagit ett lejonsprang framåt på fin utmedlingsbana. Passionerna, fom i månget volitiskt bröst warit de setnaste dagarne uppjagade ända till lolpuntten, ha nu lagt fig, oron i finnena bar lemnat rum för glad belätenhet, som höjer sig till jublande glärje; en hwar, fom will och fm hope pas, älstar nu att tro, tet en läng, solbestralar framtidotag gryr för wårt kära fosterland. Den nya representation, i hwars händer landets ange lägenheter snart ffola läggas, har sannerligen tas gen lätt uppgift att fylla. Det gäller att efter träta en gammal och wördnarswärd veteran, Åt hwillen, äfwen om wi med rätta tyckt, att han sielstaget och oberättigadt fört talan för ess alla, wi dock na måäste gifwa det witsordet, att hon werkat mycket af vet goda, hwaraf wi i denna stune njuta och glädja of, och när han nu med fipgande fanor och klingande spel afmarscherar från fin pot, må wi gifwa honom, om ide just tapperbetenictalj, få åtminstone guldpenningen med inisrift: His qvorum meruere labores. Debatterna på ridrarhuset började, fom leka it är, i Måndags och fortsattes tills i Thordda, middag med ftor lifligbet, fom umdersitnndom Hos wissa individer förwandlades till tivelfejull häftia het. Nitdarhussalen erbjöd under dedsa dagar en imponerande anblick. Nära 700 röstterättigade fyllre tet stattiga rummet, lättaren mar till träna fel uppfylld af åhörare och åhörarinnor, och lydde liga woro te, fom gratis fått ett inträrcstort på morgonen, ty längre fram på dagen stod ett får rant att få endast mot tontant ertänsla af något statslud, fom i Thorsdags kunde begära och ere hålla ända till 15 vev vmt för en tylil polett. När någon mera framstående talare fiutat sitt fö ce bragd, uttrast från tet parti, han tillhörte, en storm af bifallsrep, fom nedtystades af ten motsatta frafs tionen. Onekligt är, att de intressantaste föredragen och de talangfullaste talarne hördes frän reformwännernas fira. Hwarje gång exeellensen te Gcer reste fia, för att med fin lugna och klara framställning sörorda förfloget, blef tet tystare än wanligt i salen, och med ren spändaste uppnnirtfambet afhörtes friherre Gripenstedts af wältaliahet lyjante företrag. Troligt är också, att mi ide i denna stund kunnat glädja of åt den lyckliga ute gången, om ide lonungens rårgifware, såräl på ridtarhuset fom i prestestandet med få mycken tac lang och wärma understört ret kungliga förslaget. Motparticts förnämsta tämpar woro grefwarne Heming Hamilton och Erit Sparre. Den förres fördrag woro mycket diplomatiska och formfulländade samt utmärtta af fin beräkning, såsom när han i Tisdags, mot stutet af sitt föredrag, wände lig till ve yngre atelamännen och med anledning ceraf, att man påstatt, vet intelligensen ej skulle wara få företräreswis stor inom areln, terföre att högst få af dess medlemmar aftare högre akademiska examina, frågade, om det ej funnes intelligens inom avmeen, inom flottan, samt slutade sitt tal ålmnda: 7Jag frågar Coev ite, om J egen före nögenhet, ide om 3 hafwen examensdiplom på idan, utan om J hysen tärlek till färerneslandet, och det är denna I nn skolen mwifa Sköltarne i salet skakades af de bifallsrop, fom följce härpå. Den mest exalterare talare, fom uppträdde, war andssekreteraren Treffenderg. Hr Treffenberg är n till 40 år ännu ikke hunnen man, med sysländskt tseende, lifliga ögon och gulblek hy, yfwigt swart vår och stora mustacher. Han började någorlunda unnt, men hänfördes allt mer och mer, oh under ifliga gester wälsignade han den gamla frindgförattninqen och förbannade det nya förslaget, winande sig mot slutet virefte till excellensen de (öcer, pwilken han förklarade wara frinaftråtad af fos mngagunstens och popnlaritetens dubbla glovia.