båda kamrarne utgingo från folket, ty ren första kammaren skulle onetligen tunna gifwa större styrka åt sina beslut, då deu stödde sig på ett litnante folkmandat som den andra. Att landstinget ej bör wara en politisk korporation är sannt — lands tingsmannen bör wara till för kommunens anges lägenheter men han kan deck aldrig blifwa fulltoms ligt fråmmande för pelitiska frågor — något som ju redan för den enffilta är en omöjlighet. Tala ren hoppades derföre att landstingen i allmänhet skola gifwa goda wal; likwäl måste han bekänna att han ide stöder detta hopp på den erfarenhet, han hittills Haft om denna institution. Han hope ades på framtiden, men skulle hafwa önskat, att detta representationsförslag ej framkommit förr än landstingens duglighet hunuit blifwa pröfwad. Mot detaljerna i förslaget wore ock åtskilligt att anmärka men talaren wille blott fästa sig wid det stadgande, Tom bestämde, att i te frågor, ver kamrarna ftans nat i olika beslut och som wore af den natur, att Te ej finge falla, stulle beslut åstadkommas genom sammmanräkningen af rösterna i båda kamrarna. Detta sätt wore olämpligt, och bättre hade warit att dylika frågor blifwit bestämda att hänslkjutas till en nog talrik och redan wid riksdagens början tillsatt nämnd. På grund af de anmärkningar, tal. framställt hare Han wäl heljt önskat en oms arbetning af förslaget och uppskof med Tefz vifinis tiva afgörande, men han wille ide tillstyrka detta i anscende till ve följter, som ett afslag skulle meds föra. Han tänkte härwid icke på rewolution, då en sådan wäl ide gerna wore tänkbar, men en bee klaglig spänning skulle uppstå och förslagets anhängcare skulles samla sig omtring detsamma såsom en fana, på hwars minsta flik de skulle anse slg böra hålla. Stridens utgång kunde under sådana om ständigheter wara hwarten aslägsen eller twifwelaltig, oh då vet föröfrigt ej här more fråga om ett tomt huggskott utan om ett förslag, hwarom man hade hopp, att sinnena skulle förena fig — något, som säkert ej skulle blifwa fallet med ett motförslag — ämnade tal. för sin del afgifwa sin röst till förmån för förslaget. Ör von Troil, S. Säsom hittills frånmwas rande från riksdagen hate tal. warit fremmande för alla bearbetningar, ware fig foån den ena eller andra sitan. Han hade rejt hit för att dela ret answar, fom ett votum för eller emot innebär. För ettdera mäste man bestämma fig; hwar och en måste pröfwa, om nörwändigheten fordrade förflas gets förkastande eller om det hade sådana förtjens ster, att det borde antagas. Tal. wore ej blind för bristerna; få hade vet törhända warit nyttigt, om den första kammaren äfwen hade fått bestå af ledanöter bland de högst bestattade å landet, och att amrarna ej warit hwarandra så olika i antal. Men då förslaget afser att funna blifwa antaget af fyra farafterå-ftilda stånd, får man ej få strängt hålla på fina åsigser. Tal. har lagt fina betäntligheter åsido, öfwertygad, att förslaget erbjuder en wida sannare form för representationen än den nus warante. Dess förtjenst är att wara enkelt, lätt fattliat och att hwila på nationel grund. Det skulle äfwen, om det antoges, befrämja samdrägt och enighet — ett wilkor för ren fraft, wi behöfwa båre till inre förkofran och till wärn mot yttre fiender. Faller förslaget teremot, ffall utan twifwel följa en lång tid af split, oro och bitterhet, ty wi kunna ej förneka, att swensta folket nu med wisshet hoppas på förslagets antagande. — Tal. röfstate ja, emedan genom ett förfoftamde fofterandets wälfärd oh lugn skulle sättas på fpel; medan det eger hopp om framgång och emedan det ljest kunde blifwa en nödwänrighet att antaga ett vida sämre och mindre betryggande förslag. Hr Weidenhjelm anmärkte, att tidsandan är emckratisk, hwadan det ide wore något fel utan n förtjenst, att förslaget går i demokratisk rigtting. Det är till såwäl grunder fom detaljer förs räffligt, det bästa, som framkommit sedan 18009. dr Roos af Hjelmsäter förklarare i få ord, tt han ämnade rösta för förslaget. dv Stjerngranat undertastade såwäl förslaget om den kongl. propositionen, som åtföljt det, en ritik, hwilken skildras såsom mera passionerad än evig och lättfattlig. J synnerhet wänxde han fig not påståendet, att grunden för fråndvsreprejentaionen är förmittrad. Friherre Liljencrant; erinrate om den klarhet, warmed allmänna opinionen uttalat jig för förlaget. Demokratien är ide få farlig, fom man kildrat den; äfwen te arbetande tlasserna hafwa, edan de kommit till en wiss grad af eberoende, onservativa intressen. Greswe Gösta Posse förklarade att han wore met förslaget och det tunde han wara såsom en an ten der mar djupt genomträngd af den tanken tt han ej more beroende af någon annan än Gud ch sitt lands lagar. Motiret till hans afflag lige xi, att han i förslaget ej funne några garantier öc det konservativa elementet eller för bewaranset f en stark konungamagt. Man hade fagt, att det ar oafwisligt nödwäntigt att antaga förslaget; tta ansäåg tall blott wara ett moderat talesätt, 4t ia tynssoavrfjfol ÅsCHYUNFSOn hav stt hÄ As