Helsingborgs-Posten – 7 december 1865, sida 2

slll. — rälllTtttec oc Forenta Stalerna. Memorial diplomatique har fortsatt fina meds telanden om v. Bismards politik, och med ledning af dem och hwad fom från andra håll framkommit är man numera temligen i ständ att bevöma det setnaste ffiftet i den fluge preusfifte statsmannens pelitit. Bismarck war straxt före fin berömda resa till Biarriz och Paris fajt öfwertygad om att det ide på något wis lrlle Indus Usterrite att nå någon penningemarknad uppdrifwa ett fån. Han trorre fig terföre med lugn funna afwakta det ögonblick, vå Österrite skulle blifwa af nöden drifwet att antaga Prenssens anbud af 80 mill. thaler kontant fom weterlag för hertigrömena. Refon till Frankrite hade till syfte att försätra jig om Frankrikes passivitet under AnNeLioudPTOCedUs ren. Bismarck hade emellertid swärt misstagit sig; Frankrife bare i beredskap åt honom en oangenäm öfwerraskning. Tack ware franska regeringens trägs na bearbetningar war det österrikiska lånet tnappt utbjudet på ren franska marknaren innan fapitalis sterna täflade om att tedna bidrag. Lånet gid igenom med glans, och Esterrite blef i stånd att tala sitt hjertas språt till Preussen. Det dröjde eckkjä ide länge, innan det officielt förklarades, att —sterrike aldrig och unter inga omständigheter ämnare sälja fin andel i ret danska rofwet. Nu blef det oro i lägret i Berlin. De feodala började frukta, att hr v. BVismarck gått för långt och gjort fig för säker såwäl om SOfterrife8 wanmagt fom om Frankrikes neutralitet. Följden of denna ftäms ning blef, att partiet i wiss mon ffiljve fin fat från premierministerns och tog till orda för pers sonalunionen. Ryttet började till och med att tala om en ministerkris i Berlin, men få lätt blef man dock ide ver qwitt grefwe Bismard. Ett bewis för, att han ånyo är fast i sadeln har man i tet preusfifta kabinettets aldrasednaste steg. En utoms ordentlig prenssisk gesandt stall i dedsa dagar afsändas till Wien för att än en gång, fom det hes ter, sätta knifwen på Österrites strupe. Meningen är nu att gå litet mera piano till wäga; anburet tär sålunda enrast gälla Slesvigs afstående mot penningeersättning, hwarigenom Prenssen naturligtwis skulle komma målet ett betydligt steg närmare. Ringa eller ingen utsigt är vet emellertid för att detta förjök stall lyckas bättre än ret föregående, åtminstone jå länge ännu ett gulden af de nittio millionerna klingar i den österrikiska statskassan. J måndags förekom ett kolerafall i Berlin. Stunten synes nallas, tå den merikanska frågan skall inweckla Frankrite i konflift med ordv-Amevifa. Jcke nog med att förenta staterna utuämnt en gesandt, general Logan, hos Juarez;, till Paris har helt oförmodadt anländt unionsgeneralen Shofield, fom med bestämrhet fan antagas medföra förenta staternas obligatoriska fordran att Mexiko inom wiss frist utrymmes af fransmännen.