Article Image
tTttteöatttte. — 14:6 —4(44 2 2 warande wälwiljan mot Ssterrike är dock att man derigenom will sätta denna magt i stånd att uppe träta sjelfstänrigt mot Preussen. J ven oberoende Pariserpressen höjas emellertid warnande stämmor. Såsom exempel nämna wi en uppsats i Siecle. Kapitalisterna erinras först om att taga fin egen erfarenhet, till räds, och den kan icke tala till för: mon för Ofterrife. Men saken Har ifwen en alls warsam politisk sida. HOwilta garantier, frågar Sve, har wäl ven franska regeringen, utan wil lens tillstånd icke något utländskt statslån fon ute sk ifwas i landet, tunnat erhålla derför, att det österritiska länet ide rivett eller indirekt anwändes till att förstöra det werk, fom Frantrike mer få stora uppoffringar har skapat på den italienska halfön? Och är Ästerrikes beteende egnadt att lugua wåra farhågor? Wi misstro dess slingrande politik, ware sig i Jtalien eller Ungern och Palen. Italiens wänner borde låta bli att gifwå Österrike medel, af hwilka vet kunde göra ett farligt bruk. Feniernas ledare, den ända tills för kort tid fer dan obekante Stephens, har för några dagar sedan örutit sig ut från sitt fängelse, och denna flytt har wäckt stor sensation i England, emedan de omftinz digheter, under hwilka den egt rum, bewisa, att feniernas förbindelser sträcka sig till sjelfwa föns gelserna. Stephens hade blifwit insatt i vet fik: raste i hela Dublin. För att komma ut har han måst öppna eller genombryta icke mindre än åtta dörrar, alla af förswarlig tjocklek och de tre för: sedda med jernstänger och dubbla läsar; utanför fängelset war en tjock mur af tjugo fots Höjd, och cet ansågs på grund häraf fom en omöjlighet, att fången skulle kunna slippa lös. En wacker dag fann man emellertid re sju dörrarne på mid gafwel med ven åttonde slagen i lås, på det ide fängelsets upp: syningsmän i otid skulle ana oråd, och wid muren stodo flera bord, tagna från fängelsets spislokal, uppstaplade ofwanpå hwarandra. Hwart Stephens begifwit sig hän, efter att lyckligt hafwa kommit öfwer muren, är ännu obekant. Några antaga, att han häller sig dold i Dublin, men andra anse det rimligare, att han i en liten fiskarbåt, som låg till hands tätt inwid fängelset, lyckats komma ombord på något fartyg, som sedan fört honom i säterhet på oceanen. De engelska antoriteterna göra de största ansträngningar för att få tag i flyktingen; en bes löning af 1000 pund är utlofwad ät den, som lyckas gripa honom, och en annan af 300 pund, TE den, fom fon angifwa hand methjelpare wid flykten. Man misstänker, att han haft medbrottslingar bland fängelsets embetsmän och betjening. ö Från Newyork har man underrättelser af den 18:de dennes. De franska trupperna belägrade Matamoras. Rykten om, att de förenta staterna företaga sjörustningar, motsägas. Det berättas, att unionstrupper blifwit sända till Nio Grande. — J berättelser från Vera Cruz af ven 7:de dens: nes heter det, att nedre Kalifornien förklarat sig för kejsar Maximilian och att Juarez befinner fig i Texas på wäg till Picdrosnegrosd. : Den 10:de dennes afrättades i Washington ven fonsedererade officeren Wirz, fom under kriget hade uppsigt öfwer unionens fångar och beskylldes för att hafwa mot dem föröfwat de största grymheter, ja för att hafwa mördat några med egen hand. Wirz har sjelf ihärdigt förklarat fig oskyldig, och unter processen hafwa omständigheter förekommit fom åtminstone i få måtto gifwa honom rätt, att han synes hafwa hantlat på högre befallning. Detta kunde emellertid ide skyrda honom, ty ret war ber wisligt, att han gjort sig skylrig till fårana os menskligheter, att den, fom låtit befalla fig till nås got dylikt, förtjenat vören tio gånger. LIadependance belge innehåller i ett bref från Washington följande beskrifning öfwer hans afrättning: DÅ han kommit upp på schavotten, uppmanades han att sätta sig ner för att afhöra ordern om hand afrättning. Det wäckte mycken uppmärksamhet, för att icke legagna ett starkare uttryck, att ven vom, på hwilken ordern stödde sig och fom blifwit sanktionerad af prefiventen, nämnde Zefferjon Davis och flera andra af söderns förnämsta män fom Wirs medbrottslingar i de livanden, fom fångarne i Andersonville warit underkastade, och till följd af hwilka få många tusenden dött. Ses dan krigsministerns orter blifwit uppläft, underHöll sig Wirz med fin omgifning. Hans han och kallblorighet öfwerraskade alla. Till fin skriftfader ställde han följande ord: Jag är oskylrig. skall dö, men dö fom en man. Jag tror lif efter tetta. Mera har jag ide att ga. Derefter wände han fig till bödlarne, fom dundo hans händer och fötter; snaran sattes om halsen, och den swarta mössan drogs öfwer hans ansigte. Wirz, som under processen warit så sjuk, att man mäst bära honom in för rätta, blef stående i denna ställning utan att varra och röjde ide minsta tecken till fruktan eller swaghet under vet han wäntade på det afgörande ögonblicket. Presterna och bödlarne drogo fig tillbata, och ögonblicket derefter gafs signal att draga brädan undan delinqventens fötter. J detsamma — skall jag säga det? — i . 5l AA — ä Aä A las EA

1 december 1865, sida 4

Thumbnail