Representatiousfräga. Man läser i Voft och Jnrikes tidningen: J anledning af det rykte, wi hört utspridas, att regeringen slulle sjelf wara betänkt på wissa modifikationer af ret hwilande representationsförslaget, hafwa wi ehållit tillstånd att meddela, hwad h. ere. hr justitiestatsministern i detta afseende yttrade i sitt anförande på sammankomsten i stora börssalen. Denna tel af anförandet hade följande lydelse: Man synes blifwa ense om, att den ena kammaren bör grundas på samfälda mal; — ja, här har till och med blifwit framkastad den tanke, fom af flera omfattats, att man till och med skulle wilja gå in på en nedre kammare, ställd på en mycket längre utsträckt demokratisk grund, än ven, hwarpå andra kammaren enligt det hwilande före slaget är byggd, — för att dermed, efter hwad det will synas, litsom köpa sig en mera konjervativ öfre kammare. Jag anser detta betänkligt. J sjelfwa werket finnes det, efter hwad jag tror, ingenting få bar tryggande emot demokratiens wädor, fom att få temofratien något förmildrad i den nedre fammas ven; och att utan behof gifwa åt denna den full ständigaste demokratiska utsträckning, är från tons fervativ ståndpunkt ett stort misstag. Det är möjligt, att under nuwarande förhållanden i Swerige ingen fara wore förenad med allmänna wal och en obegränsad walrätt; men fruftar man ide detta, så fruktar man ide heller några wådor af demotratien. J det hwilande förslaget äro från walrätt till ans dra kammaren uteslutna de, fom wanligen anses för de farliga, i främsta rummet den, som iike har något annat kapital än sin fysiska arbetstraft. Någon synnerlig betänklighet tror icke heller jag skulle wara förenad med att borttaga förslageta census och i stället antaga den för kommunen ftad gade walrätt. Jag finner det dock rigtigt, att en något högre gräns sättes för walrätten till ritsdagen, än för deu till kommunen, och man skulle kchutom hältinenom ide winna ändamälet att blifwa af med census; man endast utbytte en af 800 rdr i inkomst mot en af 400; på samma gång, fom man ur grundlagen flyttade in i kommunallagen juft den bestämmelse, fom man befarar blifwa mest utsatt för pätryckning. Man säger, att detta fan wara likgiltigt, emedan man ändå omöjligt kan bes hålla och förswara detta strek. Will man bekämpa demokratien, få är det likwäl här, som man tum för tum bör strida om eftergifterna. Jag kan ide heller tro, att förslagets stadganden icke stulle kunna nägon tid förswaras. De små jordegare, hwilkas fastigheter ide uppgå till 1,000 rdr taxeringswärde, synas mig icke kunna utöfwa någon oemotständlig påtryckning emot hela det öfriga Bondes ståndet och alla andra jordegare; likasom de öfriga, enligt förslaget uteslutna, böra lika lätt kunna Häls las tillbaka af alla dem, fom komma öfwer:strecket, som de hittills kunnat det af ständen. Enligt det hwilande förslaget är den andra kamnaren gjord få litet demokratisk, fom det marit nöjligt, för att funna hoppas under unwarande