med denna furstekongress lär wara att tillställa en starartad fredsmanifestation. Det berättad, att drottning Victorias dotter Helene blifwit förlofwad med en yngre broder till Augustenborgaren, och att prinsen af Walle af denna anledning lär befinna fig i ett mycket spändt förhållande till fin moder. De artiklar, fom Kreuzsgeitung på sednaste ti den innehållit och om hwilka mi förut wid ett par tillfällen talat, hafwa ådragit sig den största upp: märtsamhet i Paris oc hafwa samtliga blifwit öfwersatta i regeringens pressbyråer. En forres spondent från Paris till Nöln. Zeit., fom omr talar detta, knyter dertill följande anmärkningar: De flutfatfer man här drager af dessa artiklar äro af en helt annan beskaffenhet än man fäferligen wäntar fig i Berlin. Man fer nemli gen i dem ett bewis på, att den preussiske premierministern för ögonblicket är nära att hwarken weta ut eller in, och jag fan försäkra er, att man gör fig all upptänklig möda sör att förskaffa terräng åt tenna åsigt. Med en enwishet, som icke är fri från en wiss anstrykning af skadeglädje, återfomme: man beständigt till vet påståendet, att Bisjimtecks försök straxt efter ätertomsten från Biarritz och Paris att ingå en öfwerenskommelse med Ryps land om det slutliga ordnandet af den slesvigholsteinsta frågan, strandat mot Petersdurgerfabinets tets misstroende, och att denna ostadiga och icke litet twetydiga politik ledt till Prenssens fullständiga isolering i denna stund, under det Frankrike icke blott står på den intimaste fot med Jtalien, ja till och med med Österrite, utan äfwen röner idel mäns skap af England. ufwen i sjelfwa Preussen hafwa Krensseit:s artitlar wäckt stort uppseende, och de demokratiska bladeu se i dem ett bewis på, att den preussiska regeringen håller på att anträra ett återtåg i den slesvigholsteinska frågan. Emot denna beskyllning nedlägger naturligtwis Kreu;;eit. ven kraftigaste protest, men ticningen mergifwer dock indirett, att vet förhäller sig så, genom att ånyo i starka ut tryck framhäfwa, att vet ide står i Preussend magt att lösa ven slesvigholjteinska frågan efter eget tycke. Den 23 November läste man sålunda i Kreu! seitung : Aj de anmärkningar, dem wi nyligen framställde rörande den politiska jrällningen, wisar fig åtmins stone så mycket wara otwifwelaktigt, att Europas tillstånd och förhållanden äro mycket oklara oh inwecklade. Det skuhne derföre endast wittna om yt lighet och lättsinne, om nägon nu wille träda fram med en bestämd lösning af ve uppgifter, med Dwilka den prenssiska politiken ännu ide är firdig. Widare är det Mart of wår framställning, att Preussen ide bör lita på någon annan är sig sielf; men detta hindrar icke, att det wore ett mifgrepp att uppträda, fom om Preunssen ensamt och utan allierare skulle wara i stånd att utan widare förs ändra Europas karta och förrelningen af magten. Widare följer för ret tredje, att vet ide är rätt att, såsom många göra öfwerspänna den i och för sig fullt berättigade preusfiffa sjelftänslan och hos sig sjelf nära den illufionen, att det endast behöfma ott flag på tet prenefiffa swärdet för att Å ändra fördelningen af magten i Europa liksom ett kaleidoskop efter wåra önftningar. Den officiella preussiska tirningen Provincial Correfpondens yttrade nyligen, att den besluttade reduktionen af ten sranska avmeen war alldeles för liten för att Preusfen stulle wåga följa exemplet. Denna förklaring har blifvit mycket illa upptagen i Paris, och Pays frågar, om det måhända är meningen, att Frankrike skall indraga hela fin arme för att göra den preussista regeringen till wiljes. l-lndependance belge menar, att Kreuszseitungs nyligen omtalade artifel, i hwilken det beter, att Prenssen måjte låta ret bära eller brista, skall blifwa ansedd fom en ny utmaning till Paris. La France medtelar qvintessencen af Manteuffels fednaste krafttal, och Monitören fäfter uppmärtsamhet på de anti-preusfiffa demonstrationer, fom på fednaste tiden egt rum i Holstein. De franska bladen sysselsätta sig åter med Polen och skildra den ryska sträckregeringen med gris pande färger. Från Berlin beräetas, att konung Wilhelm af Preussen tillfändt stäthållaren i fonungarifet Polen, grefwe Berg, swarta örns orden i briljanter tillika med en egenhändig skrifwelse, i hwilken H. M. tackar grefwen för hans werffamhet till lugnets återställande och ber honom emottaga den nämnda dekorationen som ett nytt bewis på konungens uppriktiga Högattning och erkänsla.