Lady Nesshy. Berättelse från upproret i Skottland 1745. (Forts. fr. n:o 94.) Naturligtvis bistod honom troget Alick Campbell i dessa hans bemödanden, och isynnerhet riktade denne sednare sin uppmärksamhet på lady Nessbys hus, som för honom var ett föremål af ovanlig dr agningskraft. Hade han icke söresatt sig alt på hvarje vilkor blifva den rika damens arsvinge, antingen hon ville det eller icke? kunde han väl hjelpa sig på annat sält, då hans egen arfda förmögenhet genom det utsväfvande lefnadssätt han förde till största delen gått åt, och han icke kände någon inre böjelse att begynna ett annat lefnadssätt? Nej, innan han beslöt sig till det sednare, ville han heldre våga det yttersta, för att genom medel, för hvilka andra skulle hafva bäfvat tillbaka, sätta sig i besittning af grefskapet Nessby. Detta var orsaken, hvarföre han vaktade sin tants palats med riktiga loögon, för att icke låta något gynnande tillfälle till utförandet af denna plan gå sig ur händerna. Derföre lät han också på intet sätt det kalla och föraktliga bemödande, han derstädes rönte, afskräcka sig ifrån att allt jemt göra sin slägting sin uppvaktning. För öfrigt, så klokt han och trodde sig ställa till, var lady Nessby icke den som kunde bedraga sig på hans verkliga afsigter, och bon lät honom ofta nog märka det: men tiderna voro sådana, all hon (redan för det inflytande han hade på Duncan Forbes och det Hanoveranska partiet) dock icke kunde helt och hållet stöta honom för hufvudet, ty hennes plan var, som vi veta, alt stå mitt emellan båda partierna saml genom denna neutralitet försäkra sig och sina niecer,