Article Image
anses wäl underrättad om åtminstone Frankrikes hållning: Hela werlden wänder nu ryggen Åt Preussen! Köln. 3Zeit. anser, att både Ofterrite och Preussen för närwarande fria till allians sen med Frankrike. Furst Metternich skall för kort tid sedan öppet hafwa yttrat, att Osterrike måste göra sig qwitt Preusen och sluta ett förbund med Frankrike. Grunden till denna plötsligt påkomna animositet hos en regering, fom blott för ett ögonz blid fetan ansågs wara få godt fom i Preussens wåld, söfer 7Köln. Feit dels i den närwarande omständigheten, att hr v. Bismarck skenbart miplyckats i fin mission hos kejsar Rapoleon, dels deruti att Österrife ändtligen efter sju sorger och åtta bedröfwelser erhållit sitt lån. Till och med Krenzzeitung, Österrikes trognaste män, känner att grunten börjar wackla under alliansen mer Ojterz rife och tillrårer att sända ett ultimatum till Wien, för att få afgjordt, huruwida Österrite will fort farande förblifwa allieradt med Preussen eller om man i Wien föredrager att följa en annan politif. Men för den händelse att den under få wackra aus spicier upprunna enigheten emellan de bira tyska stormagterna slulle brista fom en såpbubbla, få hänwisa ve feodala bladen på nödwändigheten att hålla alla dörrar öppna, genom hwilka man anständigtwis fan inträda. Hwad fom menas med dessa öppna vörrvar åskådliggör Köln. Zert. genom följande bref från Berlin, dateradt den 18:de November: Här fynes för närwarande spelas en mirts märdig intrig, hwilken, för få widt den beträffar Ryssland, står i om sällsam kontrast till den refer: verade hållning, Petersburgerkabinettet sedan lång tid iakttagit i den slesvigholsteinska frågan. Man säger mig, att det handlar om ett förslag, hwilket man sedan längre want sig wid att bervafta fom en öfwerwunnen ståndpunkt. Man söter att änyo wäcka det begrafna förslaget om en personalunion emellan hertigdömena och Danmart till lif från dess wälförtjenta hwila. Det är er säterligen ide obekant, att det mar konung Christian IX af Dans mark personligen, fom ännu wid tiden för Yondonerkonferensen med krampaktig enwishet höll fast om personalunionens fata morgana. Hand vi warande minister smickrade honom och fig sjelf med hoppet att kunna genomdrifwa denna plan. Dagarne från Dybböl och Als tycktes emellertid för alltid hafwa strukit frågan om personalunionen från dagordningen, tills ven nu, efter så lång tids mellanrum, plötsligt åter dyter upp. Ryska ins flytanden, fom hafwa till omedelbar bakgrund den ryske gesandten i Berlin, hr Oubrils perjonliga anseende, bemöda fig att på nytt Åt denna ståndpunkt vindicera ett berättigande, fom man sedan mer än ett år, och fäferligen med rätta, welat neka den. Men framför allt blifwa dessa bemödanden misstänkta genom de personligheter, fom blifwit betrodde med att understödja rem, och der wid har man företrädeswis fäst fig mid ven ber kante Molzen från Köpenhamn, en man, hwars myntkännedom äfwen är utsträckt till te ryska rublarne. Hwilket intresse wårt utvifesfabinett kan hafwa wid att åtminstone låna sitt öra åt dessa åsigter, kan jag i sanning icke weta, men sedan man fått underrättelse om Ssterrikes för: klaring, att det närwarande provisoriet fan blifwa ett till fin waraktighet oinskränkt och att det aldrig fan blifwa tal om att Österrike skulle wilja sälja fin medbesittningsrätt, synes man i ett ögonblick af missmod hafwa sagt till sig sjelf och kanske också åt andra, att sakerna ide gerna funna för: blifwa fom de äro, att man ide förmår att fe slutet på frågan och att man derföre möjligen ffulle funna gå in på perfonalunionen. Korrefpondenz ten anser det dot för djerft att tro, att hr v. Bismarck ännu på allwar uppgifmit annerionspolitiken. Såsom bidrag till ofwanstående förtienar fram hållas, att Danmarks gesandt i S. Petersburg, slesvigholsteinaren Shect-Plesfen, i dessa dagar gjort ett fort besök i Köpenhamn.

24 november 1865, sida 4

Thumbnail