Spanien åberopar sig i sin krigsförklaring mot Chili på fyra punlter, samtliga så lumpna, att man häpnar öfwer den oblyghet, fom mill med får dana swepskäl gifwa ett sten af rätt åt en hands lind af det gröfsta wåld. J förfta punkten heter det, att forolämpande och upproriska ord blifwit fällda utanför ren spanske gesandtens boning, utan att någon straffades derför, i den andra, att bladet San Martin, fom angripit Spaniens politik, ide blifwit undertryckt (Spanien finner utan tvifwel att enligt republikens lagar tryckfriheten ide får antastas), i den tredje, att Chili i tidrymden mellan Chinchasöarnes ocupation och frigsförflaringen tillät en peruansk ångare att i en chilenisk hamn reparera sina skador och till och med wärfwa soldater, och slutligen i den fjerde att Chili efter Spaniens krigsförklaring mot Peru förklarade stenkol för krigskontraband och förbjöd fina borgare att utlemna sårana åt den ene eller andre af de frias förande. Om tetta Spaniens anspråk att behandla fina fordna kolonier, te sydamerikanska republikerna så, fom tillhörde de icke de civiliserare staternas familj, säger Times: Det är tid på att lösgöra fig från den beklagliga egoismen att iakttaga en absolut non-intervention. Om det gifwes en rätt för de swaga, en polismagt till upprätthållandet af rättwisan bland nationerna, få är tet också högt på tiden, att man rör på fig. En gemenfam förejtällning af stormagterna skulle ide förfela att återkalla i minnet hos den spanska regeringen ve rättsprins ciper, hwilka den synes hafwa glömt, och förmå den att lemna upprättelse för den orättwisa den tillåtit fig. Monitören för den 19:de innehåller ett nytt meddelante om den bebudade armcreduktionen i Frankrike. Förminskningen skall enligt Monitören endast belöpa fig till 10,396 man, och ven rerigenom uppkommande besparingen i i frigsminifterens burget angifwes till 1212 mill. fr., under det man uppfattat dekretet i Monitören för den 16:te dens ned få, fom skulle 32,000 man och 1500 officerare afstedas, hwarmedelst en besparing af 30 mill. fr. om året hade wunnits. Ursprungligen berättade de officiösa bladen, att armeen skulle minskas med 42,000 man och 1800 ofsicerare. J England har det kejserliga dekretet om armeens reduktion gjort ett utomorrentligt gynsamt intryck. Morning Post för den 18:de säger, att Frankrike genom fin freds liga åtgärd uppnått större magt än någonsin förnt, Daily Telegraph af samma dato uppmanar Glade stone att göra sitt bästa för att erhålla de öfriga ministrarnes samtycke till att låta England följa Frankrikes exempel och företaga reduktioner i hären och marinen, och Torybladet Standard af samma dato uttalar den önskan, att Ryssland, Jtalien och Österrike måtte följa i Frankrikes spår. Jnom alla partier i England är man säledes ense om att tillägga reduktionen af den franska avmeen den för sta betydelse såsom ett wittnesbörd om att kejsar Napoleon icke följer en utmanande politik. Om de tyska mellanstaternas förändrade ställning till konungariket Jtalien innehåller Köln. Zeit. följande upplysningar i ett telegram från Berlin af den 19:de: Wliirtemberg har beflutat att erkänna kenungariket Jtalien, och erkännandet har måhända redan egt rum. Ex-konungen af Neapel har af Bayern blifwit anmedad att återfalla fin gesandt från Minden. J berättelser från Minden på stås med bestämdhet, att Bayern war den förste, fom beslöt att direkt erkänna Jtalien, och att Sadsen först derefter bestämde fig för erkännandet med fästatt afseende på handelstrajtaten. Sberf. 3eit. meddelar, att den preusfiska regeringen wändt sig rirekt till Osterrifes tejsare med anmodan att mera bestämdt desavouera furst Mets ternichs politik i Paris, hwilken är för Preussen förhatlig. Qöln. 3eit. för i onsdags innehåller en högst märfsia artifel under öfwerskrift MSOppua dörrar.