för ide U A elTa it rg c. en Curopcist stormagt och såsom såran medwerka till rättwisans och frihetens feger. Han hänmisar Jtalien Konungen siger, att minifteren skall ös relägga lagförslag till de nationella institutionernas fulltomnande, till underwisningswäsendets lyftande och till nationalfreditens förbättrande. Swårig heten, säger han, bejftår i att återställa finans sernas jemnwigt, utan att förswaga landets jtridskrafter. Det är smärtsamt att fordra nya uppe offringar, men katriotismen, foltet, skola ide swita. lemna ett sådant wederlag, ämnar Frankrike at taga det med magt. En Pariserkorrespondent till IL.Independance belge påstär, att Årenzjeitung spelar nder täc: te med hr v. Bismarck, som will gifwa Frankrik en wink om möjligheten att lösa ven flesvig-hol: steinska frågan på ett annat sätt än efter natio: nalitetsprincipen eller mecelst territoricl ersättnin, åt Frantrike. För närwarande lär nemligen Nyf land arbeta med ifwer på att utwerka Preussens samtycke till en personalunion emellan hertigdöme: na och Danmark, med wilkor af Sleswigs inta: gande i tysta förbundet. Till tenna plan skulle Österrite redan hafwa lemnat sitt bifall. En ryst agent uppehäller sig i ressa dagar i Berlin för att werka för personalunionen; man gifwer honom föften ech goda ord och sörjer samtirigt för att tesfa inrapporteras till den franska utrifesministeren. Planen är lätt genomskårad: Preussen will ffrämma Frankrite med en preusfiff-ryft-öfterrifift allians och salunda förmå vet att gå in på ett ans tagligt arrangement med Preussen. Detta lärer emellertid ide lyckas. Wi låta ide narra of, säger torrespondenten till vet belgiska bladet, och det anses för afgjordt, att wär regering sagt sitt sista ord, då ten erinrade Preussen om att Bis marcks politik ide har utsigt till att winna wårt bifall, med mindre än Norrslesvig lemnas tillbaka till Danmart. Den skandinariska ircen har så att säga slagit rot i wåra statsmäns framtidspolitik, och då de danska slesvigarnes äterwändande till deras fädernesland står i oupplöslig förbinrelse med den standinavista iccen, så kan man wara förmwissad om att Frankrike ide wiker från sitt ord om Nordflesvig. Victor Emannel öppnade i lördags parlamentet i Florens. Throntalet hade denna gång emotsetts med mera iutresse än nägonsin förut, emedan rytten warit i omlopp, serdeles i Frankrife, att det stulle tomma att bebuda en formel afsägelse på Rom och dess område. Det i går hitkomna nun mer af (Köln. 3eit. åtföljdes af ett extrablad, innehållande följande sammandrag af konungens tal: Konungen erinrar om, att han i Turin uttalat uppmuntrans och hoppets ord och att dessa hans ord stärse åtföljts af lyckliga tilldragelser. Med samma förtroende, fortfor han, talar jag i Flo rens, der wi ide mindre än i Turin skola weta att besegra alla hinder för det fullständiga åters winnandet af mår autonomi. Min regering har af wördnad för påfwedömet och för att tillfredaställa de religiösa intressena inlåtit fig i unders handlingar, hwilfa dock afbrötos, DÅ de hotade att göra intväng på kronans och nationens rätt. Ti den och händelsernas magt skola icke blifwa ifyldiga swaret på den fråga, fom föreligger emellan Jtalien och påfwerömet. För of gäller det att troget stå fajt mid Septemberfördraget, hwilket Frankrife skall genomföra wid den bestämra tidpunften. Till dess är vet oss Lätt att wänta. Sitnationen har betydligt förbättrat jig. — Konungen talare härefter om Åtaliens goda förhållande til utlandet; ferffilt framhåller ban Jtaliens erfännande af Spanien, Bayern och Sachsen. Itas lien, tillägger han, ifall intaga fin plats som serskilt till de lyckliga följder, friheten medfört i D Börvorna måste fördelag få jemnt som möjligt 4 och te offentliga utgifterna inskränkas. Åtalicn mäste untanrötja spillrorna af det förgångna. J. Råtslån om fyrfans skiljande från staten och om 1 upphäfwandet af de religiösa korporationerna. Jngenting är i stånd att förstöra nationalwerket. — Sc Om nya ftriter blifwa oundiwifliga, få stola Star 10 liens söner sluta krets om mig. Om civilifationen segrar, så skall nationens wishet begagna feSu sven till att wärna om Italiens okränkbara rätt ve och dess ära. Det gäller att frimorigt fortgå på den nationella politikens wäg. J förtroende till nu nitt folks kärlek och härens tapperhet, skall jag Se de swita wid det stora werk, fom wi måjte lemna ulländart i wåra efterkommandes händer. d. Enligt telegram från London af den 20:de No get ember har det engelska kabinettet gjort regeringen Madrid energiska föreställningar med anledning Ijin f Spaniens uppträrande mot Chili. Hö. Tidningar från Halifar meddela osäkra rykten m att dem franske gesandten i Washington begärt der ua pass i afsigt att lemna landet. get Morning Post innehåller följande meddelande rän tidningens forrespondent i Paris: Enligt de rtnast från Washington till Paris anlända une rrätteljerna, är Förenta Staternas regering fast sluten att upprätthålla sina fordringar med anA