— A — Fosterländst Fest. På grund of den förut utfärdare inbindningen till reltagaure i en fojtertindjt felt, genom hwilten man än en gång wille uttala ortens opinion om det hwilande representationsförslaget, samlades i Söndags afton å hotel Mollbergs salong mellan 2 a 300 personer af alla samhällsklasser, deribland flera arelsmän. Setan ett musitanmmer utförts of starpstytteföreningens musittäår och borgmästare Landegren, wald till mötets orr sörande, i korthet angifwit anlerningen till aftencus fest, föreslogs H. M. Konungens slål af kapten Toll. Tal., på minnante om den närwarande stundens wigt, Tema för wårt fosterland wigtigafte sedan 18:re serlets sol uppgått, om sanningen af wår stora häfta tecknares ord, att swenska folkets historia är derx konungars, om att dagrarne i de taftor wår Dis storia har att uppwisa åstadkommits endast genom samwerkan mellan konung och folk, en samwerkan fom om möjligt blifwit ännn starkare efter ren konungsliga handlingen: representationsförslagets framläggande, och om att den stund fnart är inne, då afgöras slall em ärfra eller förwärfta vättiasieter skola gälla, uppmanade att trofast sluta fig kriug konungen och följa honom, tagande till mal språk: Gud beware tonungen och sosterlandet. Ses van härefter foltsängen blifwit afsjungen, beträrdes talarestolen af vx Etursens Becker, fom, efter uppläsandet af för tillfället författare, med förtjusning ähörda versar, dem wi sedan hoppas linnna meddela wåra läsare, föreslog en skål för reformens slutliga framgång. Talaren fann ej wara skäl att här åter upprepa ret kongl. förflagets företräden, wille enrast yttra ett ord om ftåntsrepresentationens uttömante. Winner af föndsfördelningen wisa på hurn wårt land gått framåt i alla riftningar och anmärka att om äfven bet nuwarande machineriet är tåligt, mon dock med detsamma fan göra mycket. Men här gäller satsen om hwad man fer och ide jer. Man fer att det gått framåt, men man när fer ej, att tet ej skett emedan utan oaktadt. Man ser åtstilligt gort och rätt fom utförts, men man bar ej märtt att många orättwisor stett frame för allt mot den principen att folket gäller mera än ständen. Wi wilja ej nu längre wara ständ, wi wilja wara ett folk. Bort med privilegier, ej mindre de fom tillhöra borgareoch bondeståndet, än de twå första ståndens. Wäntetiden på ten reformsörändring, fom redan 1809 års K. U. ansåg nödwändig, har i sanning warit lång nog. Frågan tan ej längre anses för tivig och hwar och en måste terföre Kinna fig uppmanad att anstranga alla fina krafter till denna frågas lyckliga lösning. Många föga derföre: nu eter alvrig, tal. föredrager dock: hHelvie i dag än i MOrgon. Nu, nu måste reformen gsenomdrifwas, att ej fin nena må intagas af morlöshet och misströftan, elfer de switna känslorna lemna rum för något ännu wärr. Tal. utbragte ett med enthusiasm gentaget niofätigt lefwe för representationsreformens ae nomgång wid 1865 årg ritsdag. — Hr Norvin föreslog härefter en Tål för ministerictEfter ten skäl, fom blifwit egnad det hwilanre representationsförslaget, torde det icke wara ur wi gen, att erinra oss den man, som utarbetat detta förslag och ve män inom konungens råd, fom unsrstödt och befodrat detsamma. J den nya statstheorien ingår det som en antaJen regel, att konungen regerar men ftyr ide. Re venten är den moraliskt answarige inför Gud och itt samwete; men ministrarne äro de inför natioten faktiskt answarige. Denna answarighet har edan 1809 i wår gunktlag warit stadgad; men ven bar först på de sista åren blifwit en werklighet. Od) den fan först då blifwa en werklighet, när ett ninisterinm ide längre utgöres af blotta ret skap åt n allerhögsta wilja, utan är mättigt af initiotier; när konungens råd ide utgöres af atsjefreerare, utan af ministrar, fom finna det fonfrituionella answar, de inför ett helt folk iklära sig. Fördan är tyngre, än då answarigheten är illujos iff; den fan derföre endast uppbäras utaf sårane aftårer fan mats han Sa fa AR 44..