Helsingborgs-Posten – 7 november 1865, sida 2

Höfwes ver, föåga wi, medborgare i i ett fonftitutionelt samhälle att wäsnas deröfwer, att i en folfwald representantförsamling, som måste bira rörlighetens pränel, ett parti nessl ås af ett annat? Öwad ur tet för ondt i det, i synnerhet om, jä som mt siv fallet, det slagnapartiet genom en je: vie af mattmikdvut sjelft framkallat katastrofen. Owad är pet att gråta öfwer, om wi mu fe, att det feg rande partiet, i olifhet med den behandling det sjelft erfarit, på ett fa moderat sätt begagnat sig af fin styrka, att det i utskotten insatt icke mindre än 19 af den andra sidans framståcnde män. Attvetäfs wen skusle deri insätta hr Björcks voteringsmaffiner, tyckes wäl DE något för mycket degärdt. Man utspricer och will på allwar göra troligt, att alltsammams är en tillfällig memöde r, fom bys kats terigenom, att ätskilliga gamla rikadagsmän lurade re nykomna riksdagsmännen i fällan, fom det Heter. Wi hafwa wisat, huru orimliat ett ji: dant antagande är, som äfwen wederllig er ita sielft derigenom, att ar de nytomna, fom utgöra 24, nära hälften eller 10 flutit si3 till den Björtsta sidan. Snällposten yttrar: DE goda Helsingoora dzprofedjorerna försumma aldrig något tillsälle da te muna göra sig löjliga, och terföre blef också detta en lycklig anledning till en narrattig demonftration. De skickade ett telegram till borgarständet, deri de betlagade utgången af elettorswalet, och lade answarets pligter på de segrandes samweten, liksom dessa icke skulle förut weta sina pligter utan någon påminnelse från bes mälte professorer. Detta kostliga dokument sades wara nnderskrifwet af 55 medlemmar, men då man helst will wara patriot för få godt pris fom möj: ligt, och således ej mille kosta telegramporto på namnen till alla 56, få walses en till syndabock att å sällskapets wägnar underskrifwa telegrammet, hwilfet på ståndets kludb hare bland alla dess med lemmar, utan ätskillnad i åsigter, wäckt det största löje. De stakars professorerna hade således in gen tack för sitt beswär, utan blefwo nu som mans ligt föremål för begabberi. —