Helsingborgs-Posten – 7 november 1865, sida 2

dre emottaga den unge Allan Glencairns hyllning, än den engelska majorens, ehuruväl denne har all utsigt att uppstiga till de högsta mililäriska äreplatser, under det Allan aldrig kan bringa det vidare än han redan kommit, nemligen till en enkel skolisk laird?. Men, tant! ropade Alice, rodnande ända upp till hårfästet. Men, fröken nicee? fortsatte lady Nessby med en obarmhertig blick. Skall jag kanske bara invitera lord Naires eller Glangarrys eller Glarbuckets, eller har nu alla de Stuartarne tillgifne familjerna heta, blott för det min niece Alice är en liten jacobit från topp till tå?s Kära tant, tog nu Constance med saktmodig stämma till ordet, i det tillika tårarne kommo henne i ögonen, var icke ond på oss, om vi tänka något jacobitiskt, som ni vanligtvis plägar uttrycka er; vi äro ju uppfostrade vid Carl Edvards, hertigens af Rothsay, (så hette den engelske thronpretendenten Jacob den åttondes son) lilla hof. Tst, ist, lilla narr! återtog den gamla damen, i det hennes hårda drag ovilkorligen drogos till ett leende. Uvem talar då om, att jag är ond på eder? Jag ville blot göra eder begripligt, hvarföre jag inbjuder Alick Campbell, lord Binton och så många andra till mig. Jag gör det, emedan jag ingalunda är sinnad att väcka oposition emot den nuvarande regeringen. Det har kostat mig möda nog att tillbakaköpa min familjs konfiskerade gods, och den gamla grefvinnan Nessby är allt för klok att för andra gången sälta dem på spel. Från denna synpunkt måste ni bedöma mitt handlingssätt. Men tyst, jag tror vi få besök, ty jag hörde portklappen rörasHon hade hört rätt, ty under det hon ännu talade, trädde hennes gamla tjenarinna, densamma hvilken redan under hennes sparsamhetsperiod hade tjenat hos henne, in i rummet. UHvad är det Meg? ropade lady Nessby hastigt. Hvem vill du anmäla för oss?4 Kan icke säga hvem det ärk, svarade den gamla Margaretha. Visserligen såg jag så mycket, att det är en ung man, och dertill visst icke ful. Afven bär han rödrockarnes