Oh nu? frågade jag, bäfwande i hela min krop.. Ur bon i säng och låkaren hos henne. — He lene skyndade förbi, hon hade något bestvr. Min kusin kom emot mig, liksom kretsdomaren och Sewerin. Alla hada de genom den plötsliga tilldragelsen blifwit lockade ditupp. Man bekräftade, art Luitgard war mycket sjuk. Då wi åter woro samlade i familjerummet, trädde läkaren in. Han talade om en feber, befarade iaflamation i hjernan och fade fig snart ämna återkomma. Angående mitt tillstånd måste jag iakttaga toftz nad. Jag fatt nästan sinnesfräånwarande bland husets folk, fom sjelfwa woro i hög grad bekymrade. Timman för wårt återwändande till skogen war nä va. Sewerin gick ofta till fönstret och betraktade os wädret, fom hängde swart öfwer staden oh i wars e ögonblick hotade att urladda fig. Och när få ås skan dånade och regnet började falla i strömmar mot: satte han fig ide sin jysters bön att stanna qwar i staden öfwer natten. För mig fanns det uu ide nås gon annan bostad än de murar, som omslöto Luitz gard.