AW2 i de mest befolkade delar af löpingen och stundom samtidigt på flera andra ställen. Brandvanläggninz garnes antal beräknas till ide mindre. än 12. Brancskadan uppskattas till omkring 40,000 rdr. i —fccMQ Utlandet. Den österrikiska ffräddvarfanan. — De förenta staterna och Frankrike. Hotande note af Seward. — Lord Palmerston på sitt yttersta. Österrike räknar bland fina innewänare, i pros cent uttryckt: Czechoslaver 19 Magyarer 14 Jtalienare 8 Romäner 8 Polackar 7 Serber 5 Slavoner 4 Croater 4. Med en blick på denna brokiga samling, kan den djerfwaste drömma om en friwillig öfwerenskommelse emellan dessa elementer om en gemensam före fattning? De öfterritiska statsmän, som nu sitta mid rodret göra det emellertid, och äfwen kejsaren sielf. Han Liv mer än med något annat bry fin hjerna med återupprättandet af vet ungerska nobels gardet — hundra karaljerer i praktfull kostym, fom icke hafwa något annat att göra än förrätta den inre wakthållningen i kejsarens borg. Den ungers sia landtdagen kommer wäl snart att skingra illus sionerna; alla walprogrammer peka endast på ett mål — personalunionen, och just denna är ett oöfwerstigligt hinder för helstaten. Under tiden blifwa finanserna allt klenare; för de nödwändigaste uts gifternas bestridande måste man fly till bankiret af det slag, som lemna förskotter mot israelitist ränta. Ett märkwärdigt bewis på de österrikiska finansernas helt och hället från all regel afwikande tillstånd är, att kursen på österrikista statspapper stiger, så ofta börserna tro, att ett nytt lån skall komma till ständ. Eljest pläga helt naturligt en stats äldre papper att sjnnka, få fnart den fer fig nödfafad att upptaga ett nytt lån. Nu deremot gå Lsterrites statspapper i höjden, då ryktet fyrider sig, att ett nytt lån lyckats uppnegocieras. Österrikes freritorer fröjva fitt hjerta mid minsta tecken till att ret ännu finnes folk, fom wåga låna en skilling åt Österrike. Konstantinopel har den 6:te Oktober hemsökts af ännu en eltswåra, fom lade 300 hus i aska. Det har länge warit en alltför bekant sak, att werltsfreren har twenne klippor, mot hwilka den efter all mensklig beräkning en gäng skall stranda: Venetien och Neexiko. Jtalienarne drifwas af en naturlag till Venetien, och Amerikanarne betrakta Monroeroktrinens häftande i Mexiko fom en få afgjord nödwändighet, att till och med det nyss flutade fruktanswärda kriget i deras tanka endast wore till hälften wunnet, om det tillätes en monark att fatta fast fot i Mexiko under europeiskt skydd. Förbittringen mot Frankrike i Amerika har warit i ständigt stigande, alltsedan inbördeskriget upphörre att taga uppmärksamheten i uteslutande ans språk: man tager det för en afgjord sak, att Grant ifall föra fransmäånnen ur Mexiko, såwida icke Napeleon Ill gorwilligt lyssnar till Sewards Hefallning att packa in och draga fina färde, 3 fulltomlig öfwerensstämmelse med folkopinionen har odså regeringen i Washington ide försummat nå got tillfälle att demonstrera mot ockupationen i Mexiko; den har ide allenast icke erkänt Marximilians regering utan twertom i hemlighet fatt Jus are; i ftånd att än i denna dag fortfätta sitt motstånd, och en hel serie repescher och instruktioner till den amerikanske ministern i Paris wisar, att Seward icke låtit det fattas winkar om sina framtipa afsigter. Först i ressa dagar har dock ett allwarsammare slag fallit, som med ens ställer faran af ett wåldsamt och till sina följder obec F välneligt krig inpå lifwet. Som af ett elektriskt slag genomströmmas Europa af underrättelsen om en starp amerikansk note, i hwilken Seward mwarnar Frankrike för widare truppsändningar till Merxifo och för widare inblandning i Amerikas faftz lands angelägenheter och i händelse Frankrike icke skulle fästa något afseende wid warningen hotar med frig. Kejsar Napoleon står således nu på en punkt, ber han twingas antingen att lemna Mexko i fticfet eller inlåta fig i ett krig med föga utfigt till framgång. Det låter sig nemligen ide bestrida, att Amerita i denna stund eger mer än tillräcklig militärstyrka på benen än som behöfwes för att fördrifwa den lilla franska hären i Mexiko, och äfwen