Manchestermännen, hos hwilta nordstaternas aktier på ett förundranswärdt sätt stigit med framgången, och Manchesterpartiets organ Morning Star tilloch: med uppsade ministern tro och lydnad. Det har emellertid sedermera wisat fig, att listan, ehuru som tet allmänt försäkras utgången från ameriz kanska utrikeskabinettet, i flera puntter är bewisligen falsk, och vet är ingen säkerhet för att den icke är helt och hållet uppdiktad. Sålunda har Gladz stone pr telegraf tillsändt utgifwaren af Morning Sar följande berittigande: Jag fer, att mit namn genom ett besynnerlsgt misstag bliswit upps fördt på listan öfwer de kenfedererade länen. Will ni wara god och stryka ut ret Times redaktör, Delane, lord Palmerstons sckreterare Ajhlen, utz ijwaren 4f Morning Post och flera andra hafwa lilaleres protesterat mot, att de stulle hafwa rels tagit i det af de kenfedererade staterna upptagna få kallade bomullslänet. Den begångna försalstningen har antagligen haft för afsigt att Ytterli gare upphetsa stämningen i Amerita emot England. Processen mot Fenierna i Dublin har till en början haft till resultat, att fem personer, alla till: hörande bladet Jrish People, blifwit s:ällda under formligt åtal för högförräderi. Det är ingen bes haglig sak för konstitutionalismens och de fria in: stitutionernas hemland att ställa till dylita procesfer, bwilfa man want sig wid att anse nära nog fom uteslutande bofasta i Nyssland och andra mer eller mindre kryptiska despotier i Europa. Den officiella tidningen Journal de S:t letersbourg har också ide försummat att i arg ton erinra om, hus ruledes det irländska upprorsförsöket 18655 är fulls komligt analogt mer ret polska upproret 1853. Emellan Ryssland och Frankrike herrskar för ögonblicket on stark spänning. Förhållandet emellan de båda magterna har alltsedan Napoleon Ill:s försöt att åstadlomma en enropeisk intervention i den polffa frågan, ide warit ret bästa, och nu sednast ha Rysslands intriger i Donaufurstendömena gjort mos satsen ffarpare än någonsin. Rysslanss planer på denna punkt gå ut på framkalla en intervention i Moldau och Wallachiet, den nuwarande ordningen ter skall störtas öfwerända och den af Frankrite städse beskydrare furst Kusa sördrifwas. En hel här af rysta agenter berrifwa saken i furftentös mena och synas wertligen hafwa lyckats att upp röra tillståntet i furstendömena. Frankrite såwäl fom Porten yrka med fasthet på noninterventionens häfdaude, och detta har naturligtvis endast ökat den förbittring, med hwilten de ryska itatsmännen retan förut betraktade Frankrike. Af den franska regeringspressens språk får man ett begrepp om, huru långt den owänliga sinnesstämningen avinces vat; i hwartannat nummer läser man hätska utfall mot och bittra satirer öfwer Ryssland. Patrie t. er. utbrister hånfullt, att Ryssland, som förgäfwes får gå kring med håfwen hos de eurrpeiska bankiererna, utan att kunna upplåna några fattiga millioner, ändock har så mycket i behåll, att det kan betala ut aflöningen till de intrigörer, som arbeta i dess sold i Donaufurstendömena. Opinion national förs ordar öppet en europeisk koalition mot Nyssland och söter att winna tyftarne för en sådan plan genom att erinra om, att kabinettet i S:t Petersburg städse motarbetat Tysklands enhet. DÅ emellertid Opinion national inbillar fig, att Preussen skall blifwa Europas förpoft emot det ryska barbariet, få misstager den fig utan twifwel. Långt heldre fan Prenssen betraktas fom Rysslands förpost mot det westliga Europa; de twå magterna hafwa i ten sednare tidens politiska kriser ömsesidigt unz derstödt hwarandra, och om det fommer till en all: män konflikt, i förwäntan på hwilken alla stora magter rusta sig öfwer förmåga, skulle de säkert stå på samma sida och gå samma öde till mötes. Journal des debats har i eu uppsats sökt bewisa, att Europa eller med andra ord Frankrike har en obestridlig rätt till inblantning i de inre tyska för: hållandena på grund deraf att det tyska förbundet upprättates på en europeisk kongress såsom en pant för jemnwigten i Europa. Skulle mu förbundets existens hotas genom Preusfend eller Ojterris kes, eller bådaderas tillhopa wåldspolitik, få hade Europa ingenting annat att göra än att uppträda till förswar för förbundet; Europa förswarade derz igenom endaft fin egen jemnwigt och fin rätt. Detta slags devuftion har just ide fallit på läppen i Preusd jen. Köln. 3ecit erinrar om Schweitz, fom för några decennier sedan wille utwidga edsförbundets rättigheter men sftötte på hinder hos ett par fans toner, hwilka hotade med att utträda uv förbundet. Utlandet wille intervenera för att häfda Wiener traktatens besrämme fer, men Schweitzarne läto icke skrämma sig utan sprängde separatförbundet och organiserare fin stat utan att betymra sig om Öui zotis hotelser. Så, menar köln. Aeit., ffulle ockå Preussen weta att göra, i fall Drouyn re vhnis skulle wilja spela samma rol mot Preussen som Guizot mot Schweitz. Herr von Lesseps förklarade wid Sueskfanalbos lagets sammanträde den Okt., att bolaget ännu AkA. 474 2 — C.