enda rätta. Beswärsskriften slutar med följande ord: Från hwilken sida man oc fer saken, ware fig från den juridiskt formella eller praktistt kiumps liga, wåga wi i underdånighet uttala den mening, att det öfwerklagade beslutet saknar tillräckliga gruns der. Det synes oss derjemte wara af så stor wigt för tillämpningen af de nya kommunallagarne, att mi dristat underkasta detsamma E. M:ts höga pröfning, ty det röjer en tendens hos den kommunala sjel ftyrelsen att sätta fig öfwer lagliga och godkända formaliteter, hwilken tenens möjligen fan litt nog widare urarta. Denna frågas behands ling för öfrigt af stadefullmägtiges pluralitet ers bjuder exempel på ett fåvant föratt för lagliga formaliteter äfwen i annat afscende, ithy att på wåra beswär bog E. Mtts befallningshafwande före klaring afgafs icke blott af dem, som fattat det öfwerklagare beslutet, utan äfwen af personer, fom derwid icke warit närwarande, ja till och med af en ledamot, fom sjelf röstat mot beslutet, men ide desto mindre i förtlaringswäg stämplade vet säsom särdeles lämpligt.