Hwarjehanda. Koustnotis. Uti Jllustrated London News klä ses följanre om en af de swenska målningar, fom nu finnas exponerade i Dublin: Den bästa af de skanrinaviska målningarne och sannerligen en af de utsöktaste ädelstenarne i hela expositionen är Kärletsförklaringen af swensla artiften Fagerlin. Scenen är det inre af en tarfz lig boning, der man fer en gammal fiffare med fin åldriga hustru och veras tydligen enda dotter. En ung fiskare af blygt utseende har begärt dottren till hustru och stär wördnadsfull wid dörren, bes traktanre henne allwarligt under det flickan stadigt och tankfull nerslår fina ögon såsom om hon wore vesluten att afbida föräldrarnes beslut. Den mör diga gamla gumman, som böjer sig ned öfwer sin man, hwilken sitter och lagar sitt nit i förgruns den, synes attningsfullt underställa honom den unge mannens proposition. Under det den döfwe gamle fatren lyssnar, läsa wi de blandade röreljerna i det wäterbitna ansigtet, den humoristiska bonhomien och den fakerliga sjelfuppoffringen, med den häfs tiga plågan af tanken på förlusten af: hans ät ling. Korteligen: den älstliga upprittigheten hos alla framställes på ett rörande sätt med en ytterst tydlig sanning i ansigtsuttrycken och i en fulltomlig frihet från vulgarite och sentimentalism. Koleran. J en artifel med anlerning af folerans utbrott anmärker Times, att farsoten denna gång karakteriseras af ett särstildt drag, fom wida ätstiljer ven från de fordna koleraepidemierna. Hittills har denna sjntdom alltid framgått i en wiss riktning, antagligen från Jndien åt vet westra Europa till. Man tunde spåra def frumåtferis vande steg för steg, ide alltid i rät linie eller utan en mängd nyckfulla afwägar och hopp, men ändock i allmänhet från sydost till nordwest. Man hörte talas om ven i Persien, Mindre Asien och Tur tiet; derpå rapporterades den från Wien, Prag, Warschau, Berlin och norra Tystland, till dess den hann till Belgien och Paris, hwarefter ordningen fom till England. Detta gäller i allmänhet om kolerans besöt 1532, 1849 och 1854. Nu deremot fon ide ett enda af dessa fönnes tecken urskiljas. Man har ide hört någonting om koleran på wäg från Indien. Den inberättades först allreles oförmodadt från Alexandria, der den rasade förfärligt, spridande sig långs lusten till Damiette och gående Nilen uppför till GCairo. Derefter hörde man talas om den från Smyrna, på ön Cypern, i Konstantinopel och i städerna wid Bosporen. Nu rapporterades den från Ancona, Gibraltar och Malta, från Marskille, Barcellona och Vallencia. Men i intet af dessa fall har den gått från hafskusten till det inre landet, ty hän delsen med Cairo fon knappt betraktas såsom ett undantag. Den har ide spridt sig på andra sidan ont Ancona, ehuru sjukdomen warit ganska intensiv i denna stad. En gång berättades det om def upp: trädande i Milano, men detta har ide bekräftat fig. Den har ide gått ofwanom Marseille eller innans för någon af de smittade hamnarne wid Spaniens östra fust. Södra Italien har warit angripet, men endast under enahanda förhållanden. Kolera har sednast rapporterats från San Nicandro och San Severo — den förra en stad tätt inwid fur sten, den sednare litet derifrån. Desfa äro rvefultaterna af en öfwerblick öfwer förhållandena intill detta ögonblick. Det enda undantaget är en be rättelse om koleran i Hannover, men detta reduz ceras i läkareberättelser till tolerin och är tyd ligen blott en sådan åkomma, fom förekommer de flesta höfstar i London. Med ett ord, Times tom mer till den slutsatsen, att ide en asiatisk lolera nalkas England twärs öfwer Europa, utan att det warit ett utomordentligt utbrott af kolera wid Medelhafsbassinen. Wid denna bassin har ingen strand undsluppit; längre ifrån den har ingen kolera wisat sig. De sednaste underrättelserna berätta om en panisk för: skräckelse i Moldau och Wallachiet, men sjutdomen hade ej förklarat fig i dessa provinser; Times anz fer det doc sannolikt, att farsoten skall smyga till Swarta hafwet och göra en tretsgång äfwen wid dess kuster. Trots allt detta bör man dock ej ins wagga sig i säkerhet, menar tidningen; ty med for leran beslägtade åkommor och dess manliga före gångare ha redan börjat Dli gängse. aa ren deme Till dem, fom bewisade min drunknade halfbro