Helsingborgs-Posten – 1 september 1865, sida 3

fället ledigt, måste jag beqwäma mig att hålla till godo med både priset och rummet och glömde snart båda delarna för nöjet att från altanen betrakta det rörliga lifwet på gatan od) isynnerhet på ett snedt emot beläget taffe, ber Herrar oh damer, få inners ligt trefligt, sutio under ett utspringande tälttaf, således i fria luften, och njöto på en gång den behags liga aftonswalkan, taffet och tidningarua, och der man ge tom de öppna dörrarne och till parten gås ende fönstren såg i wäggarnes speglar hwarje föres mål mångdubbladt. Det såg högst förtjusande och inbjndande ut, detta ogenerade lif wid öppen gata och jag stondade ut och dit, att förfrista mig från den demtjocka luft, fom wid minta rörelse i mitt rum war nära att qwäfwa mig, Jag förbigår alldeles min första tid i Paris, bwilten för mig, likjom för de flefta, tillbragtes i ett rus af förtjusning, såwäl öfwer det herrliga klimatet, som den glada wackra staden, med sina beundranswärda monumenter, fina folfrika boulewarder, sina hänförande parker — — men hwem har ej i wåra dagar warit i Paris? Hwem har ej sett eller hört talas om alla dessa herrligheter och fanske till och med tröttats af wuer derifrån, hwilka huru mål de än må wara utförda dock gifwa ett mer än swagt begrepp om werkligheten. Det lönar fåledes ej mös dan att öka denna samling af swaga begrepp genom en klen beskrisning, hwadan jag samlar mina tanfor omfring min wärda person och fer den efter några weckors i petuniert hänseende ganska dyrbara wistelse på Hotellet wid rue St. Honore förflyttas till en äns nu fashionablare gata, nemligen Rivoli en face la st. Jaques, der jag genom ett anslag på mäggen uppläckte att ett comfortabelt rum war, 2 louen au troisieme. Sedan jag en rund timma hört på den mwäls taliga wärdinnans beskrifning öfwer husets företräs den framför alla andra i hela Paris, jemte det bes slämda påftåendet, att det war för mig en högst