sta betalningsklassens sjuka) eller till 1,210 st. Antalet qwarliggande sjuke wid årets slut 1,095 mar 49 flera än mid 1862 års slut. Obesatta woro således 115 platser, men fom antalet sjuke under 1861 öfats med 53, följande året med 20 och i medeltal för alla tre åren med 41, skola nämnda platser inom tre år eller under loppet af år 1866 wara alla upptagna. Till en del må or saken härtill ligga i ett ökadt förtroende till Ho spitalerna, men hufwudsakligen deri att de finnes sjukes antal ökats något utöfwer förhållandet till den ökade folkmängden. År 1855 räknade man en yanjinnig på 935 inuewånare men 1860 en mjännesjjukf på 512, hwartill hufwudanledningen dock bör sötas i den förändrade rubriken, enär fins nessjuk wanligen tages i widsträcktare bemärkelse än wansinnig. Af landsortslätarnes uppgifter till Sundhetskollegium synes emellertid, att finnesfjutdomarne befinna sig i något, ehuru ej till siffran bestämbart, tilltagande. Genom utmidgning af hor spitalerna wid Upsala, Stocholm och Wexiö samt det nya hospitalet wid Göteborg, hoppas öfmere storelfen, om K. Meet bifaller dess framdeles sleende förslag, och ritets ständer anslå medel till det tare sjukantalets underhåll (berätnadt till 328 rdr för hwarje sjukplats), funna disponera 155 nya platser, hwilka jemte ofwannämnda 115 böra mot swara den närmaste framtidens behof. Erinras bör också att den rättighet, som kommunerna före 1858 egde, att mot ringa afgift för lifstid å hor spitalet inlösa fånar och eljeft oskadliga finnes sjuka, belastat hospitalerna med en mängd hjon, hwilkas platser, allt efter som de afgå, blifwa i framtiden tillgängliga för till hospitalswård berät tigade sjuke. Af samtlige sinnessjuke i riket hafwa år 1863 något öfwer 18 procent wårdats å rikets hospitaler. Antalet unter året wårdade sjuke, 1,360, hade sedan förra året ökats med 56 och deribland 11 tillhörande första klassen, eller dem fom förut wanligen sändes till utlandets inrättningar. — En stor olägenhet för sjukwärren wid hospitalen är det stora antalet brottslingar, som der måste wårdas och hwilfet antal år för år ökats samt wid 1863 års slut uppgick till 59. De förswåra ordnings widmakthållande och deras närwaro mäc: ker afsky hos öfrige sjuke samt rättwis förtrytelse hos dessas slägtingar och målsmän. Det torde derföre blifwa nödwändigt, att antingen såsom i utlandet inrätta en särskild anstalt för dem eller egna afdelningar å wissa hospitaler. Af nämnda 59 st. hade icke mindre än 21 begått mord, 2 mordförsök, 1 dråp och 1 warit behjelplig wid mord. Utom 12, fom begått stöld och en skyldig till jjelfmordsförjöt, woro äfwen de öfriga grof: wa brottslingar, skyldiga till öfwerwåld å föräldrar eller annan persoun, poströfweri, mordbrand (7 st.), wåldtägt oh förgiftningsförsök. Tilläggas må, att endast 2 personer wårdats för af fängelselif framkallad sinnessjukdom och att ingen af dem under Året intagits. För 62,58 proc. af de under året wårdade äro, enligt generaldirektörens berättelse, orsakerna ans gifna. Deribland står främst det ärftliga anlaget med 19,74 proc. d. w. s. i det närmaste en femtes tel (och bland de under året intagna 21,16 proc.), hwarwid arf från mödernet tyckes ega det mitktis gafte inflytandet. Dernäst kommer religionsgrubbel med 10,10 procent eller 86 fall. Som antar let år 1862 war endast 77 och året förut blott 65, ser man att denna sjukdomsorsak är i tilltar gande. Afräkna wi de af hufwudskålens och hjernans missbildning föranledda fall (71), få fom mer näst i ordningen lärlelsgrubbel och swartsjuka med 69 fall eller 8,10 proc. och derefter husliga bckymmer med 59 fall eller 6,93 proc., fallande fot med 57 fall och missbruk af spritdrycker med 51 fall eller 6 procent. Sårad egenkärlek, fom lommer dernäst i ordningen, har dock endast mållat 31 fall. Af intellektuella orsaker, öfweranfträngs ning i själsarbete och studier, hafwa endast tre pers soner förlorat wettet. Bland alla wärdade hafwa 130 ft. eller 9,55 oroc. till fristnat, 2,27 proc. utskrifwits såsom för oittrade och 2,42 proc. såsom obotlige. Marimi socenten tillfrisknade tillhör Stockholms hospital Som sagdt är, under det jaa genom maklig liaI