Brej fran Malmö, (Från tidningens referent.) Malmö den 5 Augusti 1865. 3 dag afslutaxes sandtbrufsmötet med ett tal af nötets ordförande landshöfdingen Troil efter Disussionens slut i tysla kyrkan. Talet utgjorde päsendtligen en utwecling af, hurn bet swenssa anrtbrukets idkare få småningom intagit en olika ociat ställning emot fordom. Landtbruket Har ftizit och gätt framåt ide envaft derföre, att mwetenfapen blifwit dess bundsförmandt och landtmännen äfwergifwit slentrianens wäg, utan äfwen derföre, utt sjelfwa landtbruket kommit till heders. Den id more nu lyckligtwis förbi, Då de större god8gärne öfwerlemnade wården om sin egendom åt förwaltare och uppfostrare fina söner till allt anvat än landtbrukare, och då vet hette om dem, sollt förelyckats på andra banor: Han duger ide till mnat än föndeman. Talaren slutare med ett Sud beware Konungen och Favernueslaudet, i ywiltet församlingen instämde, fom man tycte fig förmärka, betydligt mattare än wid mötets öpp nande, då H. M. Konungen i egen person war tillstdes. Ware det långt ifrån of att wilja på något sätt kasta en skugga öfwer uppriktigheten af de närwarandes loyalitet emot sin högsta öfwerhet; den hade de bewisat gudinog genom fem föregående dagars oklanderlig entusiasm, men saken war den, att de woro trötta, uppledsna på diskussioner, ex pofitioner, middagar, fefter, ja till och med af att fe fig mätta på majestätet och den kungliga glanz fen, och i fitt stilla finne längtade hem till fitt och re fina. Och ingen bör undra rerpä. Den fom wille se allt oh wara med om allt samt dessutom jouera af umgängeslifwet med långwäga wänner, dem man endast råkar wid dylika rent af extraortinära tillfällen, måste finna sig i ett ideligt jägtande. Thorsdagen den 3:dje på eftermidragen war allmän utfart till Alnarp och påföljande dag en dylit till Landskrona; i den sednare deltog H. M. Konungen. Från Landskrona for man ut till sockerbruksbolagets präktiga egendom, Säbyholm, med afseende på högt utwecladt rationelt jordbruk obestridligen ett mönstergods för hela landet. Sedan man beskådat så mycket man hann af hwad här war att se, uppfriskade man sig med några glada stunder kring fyllda bålar. En sångförening främde upp, och H. M. sjelf slog takten. Bland andra sånger, fom utfördes, war Bellmans Hwila wid denna fälla; på ett ställe der tonläget i före. sta stämman är högt, flog det knut för de olyd-liga tenorerna. Omigen,) utbrast konungen med fin intagande gemytlighet, vdet måste gå! och gick gjorde det. Efter återkomsten från Landskrona war det hög tid att bereda fig till den stora feft med bal, hwilken Malmö stad gaf för konungen och landtböruksmötets deltagare. Hela rådhuset hade i och för denna fest blifwit på ett praktfullt och werkligen beundranswärdt sätt inredt. Ett stridt regn hade börjat att falla fram mot skymningen, liisom för att förhöja det angenäma i att träda in i rädhusets rymliga och feftliga salar; en fest i det fria skulle hafwa gjort ett ohjelpligt fiasco. Knutssalen, fom undergätt en ändamålsenlig för ändring, i det wäggen i fonden borttagits och blifwit erfatt genom wackra draperier, erbjöd en ftåtlig anblick. Guldsmidda uniformer, sköna damer (och naturligtwis äfwen mindre sköna!) i glänsande toiletter, allt inom ramen af en bländande upplyft festsal, fom war rikt och smakfullt dekorerad, derwid emblemer, erinrande om najestätets nårwaro, naturligtwis ide saknades, kunde ide anz nat än göra ett angenämt och wid första anblicken öfwerraftkande intryck. För vem, som intressera fig för dylika fashionabla ting, wilja wi ide underläta att anteckna, att H. M. Konungen i pos lonäsen behagare föra fru grefwinnan Troil, född Hermansson, fru borgmästarinnan Malmborg, född CEenterwall, fru Emelie Flensburg, förd Ståhle, och fru Amelie Bager, född Qwensel. H. K. H. Hertigen af Dalarue förre i polonäsen fru Malms borg, grefwinnan Troil, fru Bager och frn Flens burg. H. M. Konungen dansade under dalens lopp wals med grefwinnan Ebba Piper, född Ruuth, polka med frören Julie Fot oh francaiser med grefwinnan Amelie Cerverström, född Ehrenswärd