Utlandet. Augustenborgaren och De Sleswig-Holsteinska förhållandena gifwa anledning till heständiga förs wecklingar mellan Preussen och Ofterrite. Uti ett telegram till Berl. Tid. från Hamburg beter ret officiöst i Berlin, att förhållandet mels lan Österrike och Preussen har blifwit så spändt, att ett afbrott af de diplomatiska förbinrelserna mellan de twå hofwen ingalunda hörer till omöje ligheterna. — Den österritiska pressen förer också ett gansta häftigt språk mot Preussen. Såtunda heter det i en korresp. från Wien till Nordd. Allg. 3.7: Wära blad och det till och med fåra na, fom tidigare förde ett wänligt språt mot Preussen, hafwa i ven sista tiden antagit en ton, fom merändels går långt utöfwer gränserna för det passande. Till och med ren officiösa Gen. Corr. i Wien gör ide något undantag härifrån, då den i sitt Å:r för ven 11 innehåller en i Wien fabricerad korrespondens från Frantsurt, hwilken fysselsatte fig med Preussens ställning till Ofterrike och hwimlade af hån mot Preussen. Med ywilken djerfhet och blindhet den drager i fält mot werkliga förhållanren kan ses af följande ord: den österritiska regeringen har ingen egentlig före fattningsstrid, fom ffulle funna förtära def bäfta krafter. H. M:t kejsaren och hans ministrar äro för lloka för att de merelst konstlade medel skulle fträfwa för att framkalla en sådan strid, endast för att göra Prenssen till behag. Och widare längre ned: ven österriliska politiken 1864 leddes af den bewekelsegrund att hertigdömena måtte bes styrdas mot Preussens missbruk af makten och den har ännu beständigt samma uppgift till mål. Hwad fom på fin tid förmädde Österrite att principielt hålla på Londonertraktaten, neml. Prenssens ans nexionslusta, nödgar ännu i dag fabinettet i Wien att göra front mot hr Bismarcks politik. Man glömmer helt och hållet i Berlin, att det hwarken faller Österrike i smaken eller kan anses som dess misston att gynna Preussens afsigter med uppoffring of fina egna intressen fom stormakt. Den tillämnade sammankomsten mellan de franska och engelsta flottorna utgör nästan ett ständigt för remäl för ten utländska pressen. Sålunda, heter vet, uppbjuded allt för att gifwa denna demonftraz tion en storartad karakter och andra länders flottor skala inbjudas att deltaga i manöwrerna. 3 Cherbourg skall kejsar Napoleon göra les honneurs och prinsen af Wales fall stå i spetsen för festen i Plymouth. Den 14 Augusti wäntas engelska eftar tern utanför Cherbourg under fommando af fontreamiral Dacres, fom ämnar hissa fin tommandoflagga ombord på ångaren Etgard. Efter festen i Cherbourg, der kejsaren inträffar d. 15, bege fig begge flottorna till Brest och verifrån afgå de till Plymouth. — Köln. Jeit. för d. 17 meddelar, att Österrike, Preussen, Spanien, Swerge och Turliet skola deltaga i flottrewyen, till största delen med fregatter och korwetter, fom tjena till öfningsstepp för kadetterna. Prinsen af Wales mwäntades till Plymouth d. 17 eller 18 vennes. Den italienska regeringen har, enl. Nat. 3. tillfändt fin gesandt i Berlin en depesch, hwari den förilarar, att den ide will inläta fig i underhands lingar med tyska tnllföreningen, förrän de stater, som tillhöra denna, hafwa erkänt konungariket Jtalien. — Som mi meddelade i föreg. Åer står Spanien i begrepp att erkänna konungarilet Jtalien och kabinettet i Wien skall också, enligt MAuggb. Alla. 3, wisa fig benäget att göra detsamma. De ryskta bladen meddela, att underhandlingar föras mellan Ryssland och China om anläggandet af en telegraf från Peking till Kiätta (belägen i ÖOftra Sibirien, 148 fw. mil från Peting och 630 från Petersburg), och hoppas att detta wigtiga företag ffall fomma till stånd. Å andra sidan före föfer England att få en telegrafledning från Pe fing till Ostindien, fom, fåfom bekant är, står i telegrafförbindelse med Europa. Hamburg d. 18 Juli: Börsenhalles kforrefpon: samtal, edan de icke fört till något resultat hvarker 2 2 AE. CC.. FÅ mo an IL