gande. Orr stadsfullmåkttje woro allmånt ar och äsigt, att, ehuru hemsökelsen war en af de jwå raste fom wäl någonsin öfwergått ett samhälle hwar och en så mycket mera måtte arbeta derpå, att få skyndjamt fom möjligt få till stånd en res glering, fom öfwerensstämde med nyare tiders plan och byggnadssätt; och beslöto fullmättige att för detta ändamåls winnande utsätta 2:ne pris, bet första å 1500 rdr och det andra å 500, och fom mer det högre priset att tillerkännas den, fom framlägger ett antagligt förslag. En fomitd nedsattes för ordnandet af denna angelägenhet, med landshöfding Ekström säsom ordförande och säsom ledamöter häradshöfting Machel, borgmästaren Waldenström, kapten Belfrage och brukspatron Fr. Clarholm. Det upplystes att laneshöfdingen reqvirerat en arbetskommendering af 100 man för rifwandet af de qwarstående murarne. Drätfelkammaren bemyndigades att afbryta ar: betet wid stadens gaswerk samt att genast träda i underhandling med fabrikör Bergström från Stodholm om kontraktets annullerande, enär det wore owisst, hwilken utsträckning detta werk framdeles komme att få. Deremot kommer arbetet att forts sättas med byggnaden i stadsträdgården, hwilken byggnad är afsedd för wäxthus och trärgärdsmi starebostad m. m. Om eldens uppkomst inhemtar man följande af en korrespondans från Carlstad till N. D. Å:: Den förmärktes först hos bagaren Eritsson i oms nämnda tomter 150 och 151 och såsom orsak till densamma har jag af bagaregesällen Ljunggrens uppgifter inhemtat: att sedan elden i bageriet släckts lördagen den 1 Juli, kl. 4 e. m., hade de fysfelfatt fig med s. k. småbakning till kl. 7 e. m. Nä gra wedträd inlades då, såsom det alltid brukas, till söndagen för att begagnas till lyswed för på följande wecka. Dessa lågo qwar till söndagen tl. 10 f. m., då Ljunggren tog ut dem och fann vem fom lågo längft in wara bruna (eller såsom det säges brunffade), men re yttersta torra Han lade dem emellertid wid ugnen på golfwet, fom war af träkL(!), och fade till lärgossen, Olof Nilsfon, att bära in wed till bakugnen. Den weden iade L. in på omkring 10 minuter, derwid han såg på lysweden, wände den och kastade sedan me den tillsammans i en hög, dock få att ve bruns stade träden lågo öfwerst. Då märkte Lo fwars ken rök eller os. Sedan tillsade han lärlingen att bira in matten och rengöra bageriet samt gick vers ifrån till gesällkammaren, fom låg midt emot baz geriet, med en gång emellan på nedra botten. L. började der rusta fig i ordning (obs. vet war föns dag) och fortfor dermed omfring 11, timme, då Olof fom och underrättade Honom, att det war eld i ugnen. L. fade, att det war omöjligt, sprang ut och fann i dörren till bageriet wäl mycket röf och eld, men kunde ej urskilja hwar elden hade upp tommit, hwarefter han ropade på watten och brands signaler. Sedan skynrade han sig in i rummet för att rädda och fit äfwen något bergart. Han stadade fig då han måäste hoppa genom fönstret, så att han nu begagnar frycka och käpp. Han såg ej eld i röten, man kunde endast urskilja flammor, hwiltet han tillstref att wäggarne woro klädda med papper, som kastades om. Ölof Nilsson berättade hufwudsakligen detfamma, och han hade ite heller märkt någon eld i bas geriet, då han bar watten till ugnen, hwartill åt: gick omkring 10 minuter. Sedan bar han in mats ten i rummet och under det han språkade i gången med andra personer, märtte han röken. Gesällen anförde, att wid torkning tillgår sålunda: att iwves den lägges kastwis in i ugnen och tiden för torfning beror på ugnens hetta; är den afkyld, kan weden få ligga till nästa middag, och är den når got warm, till morgonen. Det fanns ej watten hemma i gården, och L. ansåg det ej otroligt att vet funnits förborgad eld i lysweden, oaktadt L. sött göra fig förwissad att det ej fanns sådan. Det war ej 10 minuter emellan det gossen war i bageriet och elden började. Olof Nilsson fade, att wid pass . timme före flutit från det han lemnade bageriet till eldens utbrott. Af undersökningen Hittills framgår, att aldrig någon wårdslöshet med elden försports hos bagar garen, ej heller hos en i samma gård boende fnics iare. Yrkande på att L. stulle häktas lär wara framstäldt. — — — — —— Utlandet. . terna