De Lindbäcäska förgiftningarne. En korrespontent strifwer från Wenersborg till Aftonbladet, att den för 25 år seran aflitne infpefe toren Agrens graf ren 26 dennes på eftermiddagen blifwit öppnad ech hans stoft upptaget för att uns rergå medicolegal bejigtning. Övaföppningen föres togs under lerning af promincialläkaren Dr Stielberg, biträdd af brennoläkaren Swetcelius. Den på Stolleruds tyrtogård befintliga grafwen war omkring 5 fot djap. Marlen bestod af nästan strid sand med något kallblanrad tera wid botten. Tro ligen i följd af denna jordarts frätande beffaffens het woro tistans öfre telar förvuttnare och locket nedfallet på den längesedan förmultnade lroppen och hade kring höfterna och lårens bakre delar mycket kalf lagrat fig. Den jord, fom kunde ans tagas hafwa utgjort magen och omgifwit tenfams ma upptogs och nedlades i glasburkar, äfwensom en tel af hufwudskålen med hjernan m. m., allt för att kemistt undersökas å Wenersborgs apotet. Kistans betten war i wita mindre grad förnuults nad, och smulor deraf lösskafdes och mectoges i burfarne, hwilka omforasfnllt ombundos och förs sågos med tre sigiller hwarrera. Hr Kikare intte togo wid lilets uppgräfning och stoftets upptagans de all möjlig noggrannhet. Ganska många perfjos ner, såwäl af frindsperfons-lflasfen fom allmogen, hade infunnit fig såsom åskådare. Om refultatet af reuna undersökning fan fors respondenten ännu ej hafwa något att meddela, men, som bekant är, skulle densamma företagas för att föfa få utrönt, om någon, grund finnes för det i orten gängse ryktet, att Ågren skulle af Lindbäd, fom dertill förts af egennyttiga berwekels segrunder, blifwit afragatagen medelst förgist. — Nu har på orten uppdytat ett annat och gammalt rykte, att nemligen Linrbäck slulle efter Ågrens död hafwa i kistan utbytt hans lik med ett annat. Samme korrespondent meddelar afskrifter af twenne bref werlade mellan Lindbäck tort efter handlanden Lyfens död och den senares swåger Jan Nilsson. Linrbäcks bref, vateradt den 14 Februari 1865 och skriswet i hans egendomliga stil, inne håller förebråelser mot Jan Nilsson och Lyfensd broder för att te besölt Silbodal utan att helsa på hos Vindbäd och hos honom söka närmare uns derrättelse om YPyfens sista frunder, efonomiffa förs hållanden m. m. yfnd broder skildras såsom en owärdig broder och Lindbäck tyckes nästan wilja låta förstå att han ej är ens den aflidnes köttslige broder. 7Omift ännu, heter vet till slut, om något eller intet blir att få. Med skulden afdragen skall fen 5 unga personer komma i fråga. — Af Jan Nilssons i Mars daterade war fer man att Lindbäck genom en länsman tillrådt Cyfins broder och swåger att göra fig urarfwa, att han tillsändt tem affivift af ett Lyfens gåfwobref till indbäcks föner på 2,000 ror, att slägtingarne ans fett fig med största släl funna wänta ett icke obes tydligt arf, helst handlanden Lyfen för dem oms ständligen recogjort för fina ekonomiska förhållanden samt att slägtingarne hyste och äfwen vps pet uttalade misstankar att Lyfins död ej warit naturlig.