at många landsmän icke fråga efter någon gudsfruktan och religion. Der får mången fader och moder med grämelse se sina barn dragas in i strömmen af den amerikanska ungdomens cqeltrådighet. förakta förtänkesätt, och så snart de lärt a old swedes, gråtit grå äldrarnes språk och några ord engelska, helsa dem för (-v gamla svenskar). Der har mången moder barn, som ett par land amerikanarne. hennes hemlands bittra tårar deröfver, att hennes eller tre år Varit ute på tjenst I icke mer förstod eller ville förstå språk, det enan, kvarpåd hon kunde utgånta modersOch då ew barn iu alideles undanhjertate känslor. och in-upit förakt tor ryckt föräldrarnes törmaning. o föraktar Jock mämbingen. ohudem G-(Åamerikanarn sina arbeten, höonenm a: go1: ru han gerna viLl bafva uppstår genom hvad bejdar det sedan? Dessutom slyttning ur ott land i et annat ett förhållande, söm kanske Ännu ingen CÅemligen och I. yILI22 de närvarande o klart ltrams Menni -kan märker serna I aflissna förtelarne. När man dä genletervia och de hör af förmonerna uti Amer ika, så synas de förstor rade, helst söm man icke osta för veta nasot af 0 genhetern: under det deremor olågCUHHATterna och asvårigheterna och kanbar: för zOnenEtter några år vänder sig dena. och man ser numera Amerikas Olägenheier pa nara törmoner orh trefnad lyÅsa i Sverige, såsom nära :illhands, stå klart Man sty tar så till Amerta. o i håll och det gama Sveriges, fäderneslandets, upp i eu aflägset skimrande lins. Mången bezgine eig åter hem, men har han icke under tiden sått en djupare blick af verlden och mensklicheten. så vender sig sörhåällandet gerna isen: Aunerikas förinoner, mastigare uteckling och rikligase tiIOLMarar blosta edra ti. inf: eIU:. OCA Jm fårel!-en åter u p På den med Sveriges nye dre tillfällen till utkomst Som säareanatur. toh 4t och RU nu Mer åro rätt unskapar enns länztan tul Amerika eller der ögomen, sfFÅ sedan icke på annat land. och mangen nugot Dotta ar orsaken till mången pornågot anmat stå edonförnyade sbyttne ram ot n ner mellan säderneslandet och Amerika Jag känner mängen person Ja. till och med en norsk prestman, af arbet-klas-en, som af homlägtan juerkammit tijl saderneslandet och Amerika och för andra gängen åter -nart lang:at till menniskans dit, om det slyttat dit. Och hvad är skall sramslvta under en Poertöre, hat hopp till Herren och g06 Hlif i handet och tod dig rUHIC122. Sticttelemäste jag varna för alla agenter, kommissionärer och värfhvilkas göromål är att förmå solk art flyta till dyra resor och san ständig ovelårenhider godt är: vare, Amerika. De företaga sig icke så ig så mycket besvär utan beräkning vå egen Man är i England och Amerika skickligare vinsten med granna färger än göra 5 vinst. att utstyra den esna måhända i många andra länder, åtininstone än i Sverige. Äfven statsmän hatva blifvit bedragne af den skickligbeten