J Paris har nuder Te sednaste månaderna HETT fat stor oro blant arbetarne, och nästan inom alla handtuerksoch jabritogrenar, hafwa arbetsinitäll ningar egt rum, emedan arbetarne warit missnöjda ned för lön eller arbetstit eller ner båda delarne. Denna rörelse bar nu so.tplantat sig till dros:tustarne, och härigenom bar uppstått stor förmirs ring, på endast nagra få hyrwagnar blifwit awar på re offentliga platserna. Regeringen är på sitt sätt inwecklad i saten, då nästan hela drosktrafifen är öfwerlåten år ett kompani, fom erhållit manga förmåner och till en tel är monopoliseratt, i få måtto att ingen efter kompaniets bilrande humat få titlatelse att balla trejkor. Detta menopol har, litsom alla monopolier, endast Haft stadliga följder och wädt missnöje hos alla. Allmänheten har bes srändigt blifwit plägad mer förhöjda taxor, fompas niet gör ide testominrre få daliga affärer, att det icke tan gifwa atticegarne nagon tillfrersställande utdelning, och sustarne atniuta löner, som alldeles ide stå i sörhallante till deras ansträngande tjenster. Komsvanicts vållar ställning gör det naturligtwis omöjligt för direttienen art gå in på tuskarnes forbuingar pa hägre löner, och under ret denna strid pågär, är tommunikationen på gatorna nästan alls refes afbruten, ty de sa droskor, som egas af for utom sompaniet, äro allteles otillräckliga, och egarne begagna defntom förhållandena till att fordra allcefes oblyga priser. Ett tetegram till Berl. Zien.7 af den 20:00 Tenuies berättar, att kuskarne samma dag ännn icke förtlarat sia williga att Ätertaga fin wertsamhet. Det tillägged efter rykten på börsen, att äfwen gaständarne stola nedlägga sitt arbete, hwiltet reran haft till följd att gas aktierna fallit. Det engelsla bladet The Owt innehåller föl jandee artikel: Omtrinn medlet af näfta månad skall prinsen af Wales hålla en rewy öfwer Svantriles och Englants förenate pantsarflottor. Py months rerd stall mid retta tillfälle blifwa ffädeplatsen för ett uppträve, fom ide blott är beunpdranswärtt på grund af fin imposanta storhet utan äftven är af stor betyvelse för hela werlden. Ali: ansen emellan de twå nationer, fom i få lång tid more fiender af tradition, slall blifwa förnyad och åter inwigd i renna historiska hamn. Det är en helt och lållet fre lig sammankomst, fom en aft har fredens intressen för ögonen och är ämnad att bes wisa hwillen sior garanti fom är tillfinnandes för Europas frer. Då Rypfland lastare sig öfwer Donaufurftenrömena, sledde det med den fasta cf wertygelsen, att Franlrile och England aldrig skulle funna följa en gemensam politik eller gripa till wapen för en oc samma fat Kejsar Nikolaus insåg emsirer, huru vet förhöll fin, men då mar bet för sent, och han kunde ite längre traga sig tillbaka. Om det fallit på hans tott att blifwa wittne till ett slårespel, sådant Piymonth skall fe i nästa månad, innan han böriade sätta sina planer i werlet, bare ben såtert hållit inne i tid oh werlsren hare förskonats från ett stort krigs fasor och bloreutgjutelfe. Äfwen i tetta ögonblick, då hotante stämmor höras fjerran ifrån, och då fars liga passioner hwart ögonblick kunna komma till utbrott, är det utomorrentligt lämvligt att wisa, hurn fullkomligt förbererda mi äro, och hwilka allicrade wi ega; yråktiska min, fom med fund bid bedöma wår ställning och wara trafter, böra terigenom funna bilva fig ett begrepp om, hwilka vers hörda frafter fom måste uppbjudas, för att med någon utsigt till framgång kunna kämpa mot Franlriles och Storbrittanniens förenade flottor. Efter tenna präktiga rewy wid Plymonth skola de twenne flottorna gemensamt begifwa fig till fer stilta hamnar i Englant och Frantrike. J Cherbourn semma be utan twifwel att inspetteras af teisar Napeleon. Wi äro öfwertygade om, att innewånarne i wåra stora hamnstäder skola täfla med sina fransta grannar om att med wälwilja och gästfrihet emottaga fina gäster. Denna häns relse slall efterlemna glata och goda minnen i båda länderna, ty ren skall sannolitt betrygga werldens lugn, på samma gång den frammanar en uppriktig och wuraktig wänskap. Det fer mörkt ut met ten stackars Auguftens borgarens utsigter till fina trogna nevärfoa ftater. Ju längre underhandlingarne framskrida mot sitt mål, destoaklarare wisar det fis, att Preussen allteles ide är jinnart att låta en ny dppnasti slå sig ned i hertigrömena. Xronjuristernas miders sölningar, fom företräreswis gå ut på att wisa, att inaen magt, utom möjligen Danmark, har mera rätt till besittning öfwer hela Slesvigholitein än Preussen: underhandlingarne med hertigen af Olrenburg, hwilka näppeligen funna anses annorlunda än såsom riplomatiska tastspelarkenster, allt hän: tyder på, att ret är ute med Angustenborgaren. Sannolitt fall Österrite ide drifwa sitt motjtänd met Preussens planer till vet ytterjta; I behaglig tiv stola te weta att ortna fina affärer på bästa wid. Ju närmare tiren för ständernas fammans trätante nalfas, desto fastare ljuda Preussens for— D2 — vv EA