Helsingborgs-Posten – 23 juni 1865, sida 2

negrerna och dem, fom tjenat i avmeen. Frågan är emellertid fortfarande densammma. Sedan Loui siana nu har fått fig en statsregering, skola wi försöka att modifiera och befästa den, eller skola wi fullständigt förkasta den? J denna stat finnes 12,000 walmän, som aflagt trohetsed till unionen, organiserat en regering och antagit en fri författning (det will säga afskaffat flafmeriet). Skola wi desorganisera denna walkorps och rycka frihetens bägare undan negrernas läppar? Om man deremot uppmuntrar dessa walmän, så skola de wäxa fast wid sitt werk och göra proselyter, så att de färgade slutligen erhålla walrätt. Låtom oss antaga, att regeringen i Louisiana icke är annat än ett frö, wore det då ide bättre att wårda det an att uppe rycka det med roten? Hwad man kan säga om Louis siana, eger äfwen tillämpning på de andra staterna. Principerna äro orubbliga, men det är icke möjligt att under ett få utomordentligt öfwergångstillständ uppställa några oföränderliga reglor. Jag skall måhända anse det för min pligt att göra södern ett nytt förslag, när ögonblicket dertill är fommet. Lincoln höll likalitet hårdnackadt fast wid de personer, hwilta skulle begagnas, fom wid de ätgerder, hwilka skulle genomföras. Såwida de kunde be främja hans stora nationella mål, woro alla goda för honom, såwida de woro ett hinder, blefwo alla utan undantag förkastade. Han offrade als drig ide ens den ringaste pligt för fin perfonliga wänstap. Demokraterna hade lika litt tillträde til honom fom männen af hans eget parti. Han ha de aldrig någon faworit och frigjorde fig alltid från hwarje inflytande, fom alltför starkt gjorde fig gällande. Ehuru han mar enfam om anfmaret och regerade under en tid, då detta answar blifwit till en förfrossande börda, förstod han att bewara en fullständig oafhängighet. Han begagnade