Aldrig gick ett kränkande eller bittert ord öfwer hans läppar. Då jag i början of innewarande är uppehöll mig i Washington fom jag tillfälligtvis att tala med honom om Jefferson Duwis. Man tan få ett begrepp om hans moderata och anfpråtfslösa språk af följande yttrande, fom jag ord för ord minnes: Wåra motfråndare hbafwa mwarit lydligare än mi, de hafwa haft den förmonen att til anförare få en man, fom synnerligen wäl är eg nad att på samma gång leda atministrationen och trigseperationerna. Hr. Dawis hade såsom frigsminister lärt känna alla officerarne i den reguliera armeer; jag hare blott talat wid några af tem, rå jag fom till Washington fom prefivent. Hans milda sinne bäfiwade Linge tillbaka för handlingar, fom påbjödos af en jernhård nörwändighet: det fostare sålunda mycken möda innan man kunde förmå honom att samtycka till desertörernas arkebusering. Han war bestänrigt redo till att förlåta. Han bes höfde ide förlåta angrepp och förolämpningar mot sin person, ty han förbisåg vem helt och hållet. Denna godhet hade icke sin grund i swaghet, ty för en sådan känsla fanns ide rum hos en man med få