Utlandet. Times för den 10 dennes uttalar sig på foljande sätt om sorhallandet mellan de Forenta Staterna i Nordamerika och Storbii anien: Ålskilliga amerikanska blad hafva af orsaker, som for vss åro alldeles osorklarliga, funnit for godt att upphetsa stamniagen i de Förenta Stalerna emot England. Under de amerikanska angelasenheteraas närvarande tillstånd aro vi ur stand all inse, hvilken sordel man egentligen haraf vantar sig; men vi lå icke glomma, att vi hafva blolt en ytlig kännedom om den amerikanska politikens ebb och tlud och derfore masle vitaga forhallandena, sådana som de äro, äfven om vi icke straxt kunna falla orsakerna. Det beråttas vidare från ätskillliga håll, at England och Frankrike skulle stå i begrepp. all erkanna den södra konfoederationen som en oberoende stat, och man ansorer ganska utforligt de grunder, som skulle halva framkallat detta politiska omslag. Liucolus val, som antyder att MonroeDoctrinen (genom hvilken Europas iublandning i hvilken som helst Amerikansk stat forklaras för otillbörlig) på nytt skulle iakttagas, skall elter hvad som beratias hafva haft ganska starkt inflytande på kejsarens tankesatt och ban skall nu utöfva ett starkare tryck på England än nagonsin förut till fördel for de konfoedererade. Den amerikanska regeringens beslut om att förstärka eskadern på de kanadiska sjöarna skall hafva gjort ett starkt intryck på lord Russel och öfverhufvud på hela det brittiska kabinettet. Efter dessa anmärkningar framhåller Times ännu en gång, att Nordstaternas tidningar föra ett bendiligt språk mot England och anförer flera af de mest beteckuande yttranden. Slutligen sager Times sig alltid hafva varnat den engelska regeringen för hvarje inblandning i de amerikanska stridigheterne, emedan ell sådant uppträdande blott skulle hufva gjort det ändå varre och om mojligt forökat sorbittringen mot England. Köln. Ztg meddelar, att emellan Belgien och Holland har utbrutit en allvarsam strid, i hvilken sannolikt de fleste europeiska sjomakterna skola blifva indragna. Den holländska regeringon år nemligen sysselsatt med at anlägga en kanal, som skall ersätta de två grenar af Schelde, genom hvilka öarna Walehrn och Suid-Beverland skiljas från fastlandet, och detta forelag berofvar Schelde en af dess mynningar. Den belgiska regeringen har alleredan flera gånger protesterat haremot, utan att dervid något afseende fästats och nu vill den derför göra kraftiga föreställningar, hvartill den ser sig i stånd, i det den kan qvarhålla en summa af 400,000 gulden, — ——— EE6