Helsingborgs-Posten – 14 december 1864, sida 2

En modern Harun al Raschid. Frankrikes undervisningsminister, hr Duruy, har hela September mänad watit stadd på res for oh befökt en mängd deper ementer, mest inkognito och ofta uppträdt som en werklig Dius ex machina till ide ringa förskräckelse för dem, fom ej wäntat ert fådant besök och fom trati ministern wid ett sjödad, dit han, klok nog, lätit frida fig genomtinningarue. Så kiappade han en morgon, ätföljd af fin fon, på heos gymnastikdirektören i B. Jag får prefenteca för ev min fon, hert dicektör) — Godt, g odt, swarade denne från sin pulpet och fortfor lugt att strifwa, uran att eng bedja far och fon art sätia fig ned. Lång paus. Ändiligen började ministern på nyt: Min fon har blifwit nås got efter i fin klass herr direftör; jag får dercs före särskildt rekommendera honom till er oms wårdnad. — lh, min herre! topade direk: tören förargad, om er fon är en dum fan, få wilja wi helst slippa honom; behåll honom då heldre sjelf: wi hafwa nog af sädana waror. — Ny paus. Ministern går nu tätt fram tid sktyÄfbordet och säger; Jag hade wäntat ett annat emottagande. Skulle det werkligen war ra sannt hwad man berättar om er, br direftör att ni alltid behandlar med ohöfligyet edra disciolars föräldrar 27 — Herre! for direk tören upp, fwem år ni, fom understår er att gifwa mig underwisning i Höflighet? — Qet: tionen tyckes femma för sent, fwarade m:r Du